Go to main navigation

Så höga krav ställer branscherna. Källa: Fair Financial Guide

Nyheter

Finansbranschen – värstingarna på etik och hållbarhet

Det är ingen slump att de svenska bankerna rankas dåligt när det gäller etik och hållbarhet. Enligt Sveriges Konsumenter är just bank- och finanssektorn sämst jämfört med andra branscher.

Förra veckan släppte Fair Finance Guide Sverige sin rankning för vilka hållbarhetskrav bankerna ställer vid investeringar och lån till andra företag. Resultatet var nedslående. Inte en enda bank fick godkänt. Snittbetyget för hur många av de granskade kriterierna som bankerna uppfyllde inom kategorin mänskliga rättigheter var 44 procent, och då var det den kategori som fick högst snittbetyg totalt sett.

De flesta branscher som har konsumentprodukter tar initiativ till någon typ av märkning, men finansbranschen ligger efter, enligt Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges konsumenter, och som själv har en bakgrund från finanssektorn.

– Det här är en väldigt eftersatt bransch, det är en liten djungel för vanliga människor, med finansiella termer hit och dit. Min tanke när jag lämnade branschen var att hjälpa organisationerna att ställa högre krav och hjälpa konsumenterna att mobilisera kraften som finns. 

Jakob König berättar att det nu är på gång en Svanen-märkning för fonder, ett initiativ han välkomnar. Samtidigt pekar han på att finansprodukter är ett av de svåraste områdena för konsumenter att granska, jämfört med till exempel livsmedel och kläder som har sina märkningar och där det också är tydligare under vilka villkor produkterna tillverkats.

– Folk försöker att köpa Kravmärkt eller något som är Fair trade, som man uppfattar är schyssta villkor, medan de samtidigt har sina sparpengar hos de absolut värsta energibovarna i världen. Finansiella kopplingar är för abstrakt. Vi vill göra det enklare att göra ett val och ställa krav. Det finns ett intresse hos kunderna men det är svårt att kanalisera det.

Inledningsvis rankas banker genom Fair Finance Guide, men Sveriges Konsumenter vill även fortsätta utveckla sin webbtjänst Fundwatch där det ska bli möjligt att få mer information om olika typer av fonder utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta kommer kräva mycket arbete, med tanke på hur många olika fonder det finns och hur många företag som varje fond äger över hela världen.

– Genom att spåra pengarna går det att koppla varje enskild konsument till kärnvapen, en kolgruva eller liknande, säger Jakob König. Det finns en möjlighet att påverka genom sina sparpengar som inte utnyttjas idag eftersom inte ens representanter hos banken tar de här frågorna på allvar. Så konsumenterna måste visa sin konsumentmakt genom ägandet och investeringarna. Vi försöker lappa ihop påtryckningskedjan som tyvärr är bruten mellan konsumenten och banken.

Handelsbanken var den bank som rankades sämst i undersökningen.

– Undersökningen utgår från publikt tillgängliga dokument, men de ser inte att vi även har ett stort antal interna riktlinjer som styr hållbarhetsarbetet i banken. Det framgår dessvärre inte, vilket förklarar resultatet, säger Handelsbankens presschef Johan Wallqvist till TT.

SEB rankades högst bland de svenska storbankerna, men nådde ändå inte upp till ett godkänt resultat.

– De här studierna bekräftar att vi gör mycket och är på rätt väg, även om det finns mycket kvar att göra, säger SEB:s hållbarhetschef Cecilia Widebäck West i ett uttalande.

Om Fair Finance Guide

Bakom rankingen står Sveriges konsumenter, Amnesty International, Fair Trade Center, Naturskyddsföreningen och Diakonia.

I ett första skede har Fair Finance Guide rankat de officiella etik- och hållbarhetsdokument som bankerna själva publicerat och som styr deras verksamhet. Resultatet går att ta del av genom webbtjänsten fairfinanceguide.se. I nästa steg ska stickprov göras för att se hur bankerna följer sina egna riktlinjer i praktiken.

– Om vi finner att agerandet inte rimmar med principerna så kommer vi markera och sätta en varningssymbol på banken på webbsidan och kort beskriva vad vi hittat.

Fair Finance Guide startade i Holland för fem år sedan och där har rankingen börjat ge resultat. Jakob König beskriver hur de holländska bankerna blivit mer rädda för att bli avslöjade för att de inte följer sina egna policys än för att de inte skulle ha några policys alls.

– I Holland finns det tre banker som förut var alternativa men som nu är jättestora. De investerar bara i det mest hållbara och är helt transparenta. Man kan se varje lån på en karta och se vindkraftverklån och liknande. De är föredömliga och visar att det går att bedriva en hållbar bankverksamhet. Man behöver inte en svart låda för att driva bank.

Text: Fredrik Wass

Tip a Friend heading