Go to main navigation
infografik-rikaste-procenten2.png

Källa: Oxfam

NYHETER

Rikaste procenten äger snart hälften av världens rikedomar

Inför Världssocialt forum i Tunisien efterlyser flera internationella organisationer insatser för att minska klyftorna i världen.

En ökande ojämlikhet undergräver internationella insatser för att bekämpa fattigdom, miljöförstöring och sociala orättvisor. Det menar organistationerna Action Aid, Greenpeace, Oxfam och Civicus, som är ett nätverk av organisationer som arbetar med att stärka det civila samhället världen över. 

Enligt biståndsorganisationen Oxfam ökade tillgångarna för den rikaste hundradelen av jordens befolkning från 44 procent av världens rikedomar 2009 till 48 procent 2014. 

Organisationerna lyfter fram problemen med skatteflykt, brist på tillgång till sjukvård och att den rikaste procenten i världen ökat sina tillgångar medan tillgångarna för världens fattigaste människor minskat. 

I ett uttalande inför Världssocialt forum i Tunisien, som inleddes på tisdagen, slog organisationerna fast att koncentrationen av rikedom och makt måste utmanas för att klimatförändringar och fattigdom ska kunna bekämpas på lång sikt. 

Under mottot "en annan värld är möjlig" har det världssociala forumet samlat människor från hela världen sedan 2001. Forumet är skapat som en motvikt till Världsekonomiskt forum som hålls i den schweiziska semesterorten Davos. 

"Vi behöver ta itu med de strukturella orsakerna. Vi kan inte förlita oss på tekniska lösningar, marknaden, eller den globala eliten. De kommer att fortsätta förstärka de strukturer som skapat den nuvarande situationen. För att kunna skapa en rättvis och hållbar värld måste makten hos den rikaste procenten av jordens befolkning utmanas," skriver cheferna för organisationerna. 

De kräver att regeringar tar itu med skatteflykt, inför fördelningsskatter och fri tillgång till sjukvård och utbildning, stärker arbetares förhandlingspositioner och minskar klyftan mellan rika och fattiga. 

"Beslut fattas i de få privilegierades intresse och på bekostnad av befolkningen i övrigt. Ekonomiska kriser, ekologiska kriser och människorättskriser vi står inför är länkade till varandra och förstärker varandra. Makten hos den rikaste procenten av jordens befolkning har ökat, fortsätter öka och borde minskas" skriver organisationerna. 

Action Aid bedriver kampanjer för en rättvis internationell skattepolitik. Ben Phillips från Action Aid säger till IPS att ekonomiska ojämlikheter innebär att fattigdomsbekämpningen i många länder går långsammare än den skulle ha gjort om tillväxten varit jämnare. 
– Zambia har tagit klivet från låginkomstland till medelinkomstland men under tiden har det absoluta antalet fattiga ökat. I Indien är undernäringen bland barn fortsatt hög och i Sydafrika är dödssiffrorna höga. Allt till följd av ett otillräckligt fokus på ojämlikheten, säger Ben Phillips. 

Han påpekar att Papua Nya Guinea har haft högst tillväxt i världen i år men landet kommer ändå inte att uppfylla några av millenniemålen - eftersom tillväxten är så ojämnt fördelad. 

Ben Phillips menar att den ekonomiska ojämlikheten är millenniemålens blinda fläck. Även om länder uppnått millenniemål har det ofta skett på ett sätt som lämnat de fattigaste människorna åt sitt öde. 

Ben Phillips säger att de nya globala utvecklingsmålen som ska godkännas av världens ledare i september inte kommer att kunna uppnås om den ekonomiska ojämlikheten kvarstår. 

Den ledande ekonomen Andy Sumner vid King’s College i London instämmer. 
– Vi har sett i våra studier att fattigdomen endast kan bekämpas om ojämlikheten minskar, säger Andy Sumner. 

Det är också en fråga om möjligheter att göra sin röst hörd, och om makt. För att citera Harry Belafonte, Hollywoodstjärna och politisk aktivist - "koncentration av pengar till en liten grupp är det farligaste som kan hända en civilisation". 

Detta har också uppmärksammats av Jeffrey Sachs, amerikansk ekonom och utvecklingsexpert som arbetar vid Columbia University. 

"Företag sätter reglerna och betalar politiker, ibland olagligt och ibland på ett sätt som kallas lagligt, genom att finansiera kampanjer och genom massiv lobbying. Det här har gått helt överstyr och leder till haveri för den moderna demokratin."
 

Text: Thalif Deen/IPS

Tip a Friend heading