Go to main navigation
Isabella Lövin

Biståndsminister Isabella Lövin.

Foto: Fredrik Hjerling

nyhet

Så ger flyktingkrisen avtryck i biståndsbudgeten

I regeringens budget för 2016 räknas den andel av utlandsbiståndet som går till flyktingmottagande i Sverige ner från 22 till 19 procent. Samtidigt ökar de humanitära insatserna till 5,3 miljarder. "Vi kan vara stolta över att vi hjälper både i närområdet och här hemma", säger biståndsminister Isabella Lövin.

Att 60 miljoner människor i världen är på flykt från sina hem ger avtryck i biståndsbudgeten. Redan i år görs en rekordstor avräkning till flyktingmottagande i Sverige, då 8,9 miljarder eller 22 procent beräknas belasta biståndsbudgeten på cirka 40 miljarder. Nästa år stannar 8,2 miljarder av biståndsmedlen i Sverige, enligt regeringens budget som presenterades idag.

– Vi har en exceptionell situation i världen idag och Sverige är en av de största givarna i Syrienkrisen och när det gäller andra bortglömda kriser som exempelvis Darfur. Vi kan vara stolta över att vi hjälper både i närområdet och här hemma genom att stå upp för asylrätten och ta emot människor så att de kan få ett anständigt liv. Vi får inte hamna i ett resonemang där vi ska slippa ta ansvar för de flyktingar som kommer hit, säger Isabella Lövin.

Mer pengar på utlandsbistånd

I och med att avräkningen till flyktingmottagandet minskar något satsas mer pengar på utvecklingspolitiska insatser utomlands, vilket gav positiva reaktionerna från flera frivilligorganisationer. Enligt organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD:s biståndsorgan, DAC är avräkningar för att ta emot flyktingar tillåtet, men metoden är långtifrån okontroversiell.

Inget land inom OECD tar så stor andel pengar från biståndet till flyktingmottagande som Sverige. Genomsnittet inom OECD ligger på tre procent och många menar att Sverige tänjer på gränserna. Samtidigt kan Migrationsverkets kalkyl, som ligger till grund för 2016-års avräkningar, vara alltför positiv. Den gjordes i juli i år.

– Vi kan inte garantera att kalkylen kommer att hålla, den kan behöva uppdateras längre fram, säger Isabella Lövin. Vi får se var vi landar när de nya prognoserna kommer.

Kritik för kortsiktiga insatser

Som OmVärlden tidigare skrivit läggs en allt större andel av det svenska biståndet på kortsiktiga humanitära insatser och på att stödja multilaterala biståndsorgan. I budgeten för 2016 ökar regeringen de humanitära anslagen till 5, 3 miljarder kronor (5,2 miljarder 2015). Av det humanitära biståndet går en stor del som icke öronmärkta pengar till mottagare som FN:s flyktingorgan UNHCR och katastroffonden CERF. Sida får en del pengar som fördelas vidare till aktörer som Läkare utan gränser och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, IFRC.

– Vi har inte minskat ambitionen i det långsiktiga arbetet, men vi har en dramatisk situation i omvärlden idag och vi är en av de största givarna i världen av humanitärt bistånd. Vi gör väldigt bra ifrån oss på båda områdena, men tyvärr kan man inte säga det om många andra länder.

Extra biståndspengar till klimatfinansering

Biståndsministern betonar att man har stort fokus på långsiktigt och förebyggande arbete och lägger stor vikt vid institutionsbyggande. Klimatet är en annan prioriterad fråga. Utöver biståndsbudgeten läggs 500 miljoner på klimatfinansiering i utvecklingsländer. Isabella Lövin menar också att den nya strategi för Syrien och regionen däromkring, som nu tas fram, gör att man kan arbeta både med akuta behov och mer långsiktigt för att stärka möjligheterna för fred och demokrati.

Enligt Isabella Lövin står Sverige fortsatt upp för det svenska enprocentsmålet och driver på för att fler länder ska ge mer. Biståndsramen för 2016 på 43,4 miljarder kronor motsvarar 1,02 procent av BNI, enligt den modell som hittills använts. Enligt EU:s nya BNI-modell, som infördes 2014, motsvarar biståndsramen 0,98 procent.

Sverige rapporterar enligt båda beräkningsmodellerna för BNI till OECD/DAC. Ambitionen är att under mandatperioden (2014-2018) nå upp till en procent av BNI i enlighet med den nya modellen.

Stor givare, oavsett BNI-modell

Sverige är enligt båda modellerna en av världens största biståndsgivare. Frågan kom upp när Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsministern, gästade OmVärldens podd Utvecklingssamtalet i förra veckan.

– Inget annat land har en så stor biståndsbudget som vi har. Om man jämför med Tyskland så har de 0,3 procent av sin BNI i bistånd. Sverige har 1 procent och gör avräkningar från det och ligger ändå långt över Tysklands nivå.

Text: Agneta Larsson

Tip a Friend heading