Go to main navigation
3783-flagga.jpg

KARTLÄGGNING

Så många jobbar med utlandsbiståndet i Sverige

En unik kartläggning visar att den svenska biståndssektorn sysselsätter 3 783 helårsarbeten. Det går inte att säga om det är bra eller dåligt, säger den statliga Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som tagit fram siffran.

Kartläggning ”Svenskt statligt internationellt bistånd i Sverige: en översikt” utgår från den svenska biståndsramen 2013 och har tagit tio månader att göra. Biståndsramen 2013 var totalt 38,2 miljarder kronor. Enligt EBA:s beräkningar användes det året närmare 19 procent av biståndet i Sverige, det vill säga 7,2 miljarder kronor.

De biståndspengar som användes i Sverige 2013 hanterades av 461 olika aktörer, varav 85 inom offentlig sektor, 182 inom det civila samhället, 151 inom den privata sektorn och 43 andra aktörer som stiftelser, forskningsinstitut och internationella organisationer verksamma i Sverige. Den offentliga sektorn använde 6,3 miljarder kronor och sysselsatte 2 739 helårsarbeten. Organisationer inom det civila samhället hanterade i sin tur 490 miljoner kronor ur biståndsramen och sysselsatte 758 helårssysselsättningar.

– Vi har gjort rapporten för att det är viktigt att kartlägga och sammanfatta det svenska biståndet, säger författaren Jan Pettersson vid EBA. Det har aldrig tidigare gjorts en liknande studie. Jag har i alla fall inte hittat någon liknande rapport, varken i Sverige eller i något annat land.

Möjligheten att resultatet kan komma att användas av biståndskritiker, som till exempel anser att biståndet är en sektor som till syvende och sist verkar för att gynna sig själv är Jan Pettersson medveten om. Han understryker vikten av att kunna kartlägga hur biståndet används utan att lägga någon vikt vid huruvida det är bra eller dåligt. För en sådan diskussion är det viktigt med bra underlag.

– Jag kan förstå att vissa kan läsa in ett visst signalvärde i att mäta hur många som arbetar med bistånd i Sverige. Det finns en allmän uppfattning om att bistånd är en klumpsumma pengar som ska nå fram till dem som behöver dem. Med det synsättet blir alla kostnader på vägen så att säga ett problem, men om vi talade om bistånd på det viset skulle det inte längre handla om bistånd, utan om rena remitteringar och bistånd är mycket mer än så. Människor i Sverige som arbetar inom biståndssektorn kan mycket väl bidra med viktiga funktioner.

Rapporten tar inte hänsyn till personal och kostnader som ligger på svenska kontor utomlands, såsom ambassader, inom multilaterala organisationer eller inom civilsamhällesorganisationernas verksamheter i andra länder. Då det rör sig om 461 olika aktörer har EBA inte begärt in underlag från var och en, utan utgått från biståndspropositionen och offentliga handlingar från Sida och UD. Mycket av data i översikten är därför uppskattningar.

Den privata sektorn är, enligt rapporten, en relativt liten aktör i sammanhanget. Sektorn hanterade 2013 ungefär 99 miljoner kronor från biståndet i Sverige och sysselsatte 114 personer. Mer intressant är den del av biståndsramen som kan räknas av för flyktingmottagande. År 2013 utgjorde den 12 procent av ramen, det vill säga 4,6 miljarder kronor och sysselsatte 1 437 helårsarbeten. I år beräknas avräkningen till 20,8 procent eller 8,4 miljarder kronor.

– Vi vet hur mycket pengar som går till flyktingmottagandet i år och totalt måste ju kostnader för biståndet i Sverige ha ökat, säger Jan Pettersson, men vi kan inte bedöma hur mycket de andra sektorerna, utöver avräkningarna har utvecklats 2013. Det vore intressant att följa upp.

EBA skulle gärna se att översikten gjordes om vid ett senare tillfälle för att kunna avgöra hur biståndssektorn i Sverige påverkas av till exempel reformer inom utvecklingspolitiken. Andra användningsområden skulle kunna vara att titta närmare på de enskilda sektorerna. Är bistånd inom den privata sektorn lönsamt och engagerar det lika mycket som inom de andra sektorerna? Hur förhåller sig de olika organisationerna inom civilsamhället till varandra, hur arbetar de och hur ser konkurrensen dem emellan ut? Vad gör svenska myndigheter med sina biståndspengar?

– Men hur många personer som jobbar inom biståndet är inget kvalitetsmärke, säger Jan Pettersson. Utifrån det går det inte att säga att biståndet generellt är bra eller dåligt, utan man måste fortfarande titta på enskilda fall, på vad som görs och hur det görs. Just den här rapporten tittar på hur vi jobbar i Sverige.

Text: Erik Halkjaer

Tip a Friend heading