Go to main navigation

Regeringens bistånd till Syrien kan även gå till andra länder

Regeringen beslutade igår om en ny biståndsstrategi för Syrienkrisen. Pengar tas delvis ur tidigare biståndssatsningar där pengar inte använts på grund av svåra konflikter i andra länder i regionen. Ändå hoppas biståndsministern på avsättning i Syrienkrisen.

En del av pengarna till Sveriges nya Syrienkrisstrategi ska tas från den tidigare strategin för Nordafrika- och Mellanösternregionen 2010-2015. Till Svenska Dagbladet säger biståndsminister Isabella Lövin att Sverige inte fått avsättning för en del av de pengarna, detta på grund av de stora säkerhetsriskerna.

– Utvecklingen i Libyen och Jemen har gjort att det har varit svårt att genomföra de tänkta biståndssatningarna i de länderna. Därför finns pengar kvar, säger Gabriel Liljenström, politisk sakkunnig hos biståndsministern till OmVärlden.

Men om nu säkerhetsriskerna var så stora i de länderna att man inte kunde bedriva bistånd, vad talar för att ni ska lyckas i Syrien?

– En berättigad fråga med tanke på hur situationen ser ut, men krisen i Syrien är unik dels ur en humanitär aspekt, men också för att de angränsande länderna hamnat i en helt ny situation. De har fått ta på sig ett stort ansvar och nu finns det möjlighet att stötta upp och hjälpa syriska flyktingar i dessa länder.

Exakt hur mycket pengar det handlar om som finns kvar från den tidigare strategin kan inte Gabriel Liljenström säga, men säger att det handlar om stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, som ej kunnat användas. Förhoppningen är att Sverige framöver ska bedriva ett långsiktigt utvecklingsbistånd i Syrien. Hur har ni tänkt då, med tanke på situationen?

– Finessen med den här strategin är att den ska vara flexibel och regional, säger Gabriel Lindström. Helst ska pengarna gå till Syrien, men som situationen ser ut idag handlar det mest om att stödja grannländerna. Blir det möjligt ska vi kunna jobba i Syrien.

Totalt räknar regeringen med att satsa mellan 1,5-1,7 miljarder kronor på Syrienkrisen under perioden 2016-2020. Stort fokus läggs på utbildning, hälso- och sjukvård och vatten och sanitet. Strategin är ett komplement till den särskilda Nordafrika- och Mellanösternstrategi för samma period, och som i sin tur tilldelas ytterligare 1,5-2 miljarder kronor.

Den 1 september ska Sida presentera underlag för de två strategierna, för att regeringen sedan fattar beslut. Vilka aktörer som ska genomföra biståndet på plats är inte klart.

Text: Erik Halkjaer 

Tip a Friend heading