Go to main navigation
Selam Vocational College

Elever vid vid Selam Vocational College i Etiopien lär sig underhåll och reparation av tung utrustning.

Foto: UNIDO (CC BY-ND 2.0)

Svenska företagare räds Afrika

Trots att samverkan med näringsliv och privata företag är en viktig del av biståndet är samarbetsprojekten mellan svenska företag och Sida få. En anledning är att Sida inte enbart samarbetar med svenska bolag, utan även utländska, men svenska företagare räds också nya marknader som Afrika.

För Sida handlar det om att ge fattiga jobb. För Volvo om att få fram skickliga mekaniker i Etiopien. Det är den enkla bakgrunden till Sidas och Volvos gemensamma två år gamla mekanikerutbildning på yrkesskolan Selam Vocational College i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

– Förutom att Volvo bidrar med utrustning så översätter de arbetsmarknadens behov till en ny läroplan. Det är det viktigaste. Problemet med många yrkesutbildningar är att de inte matchar behovet på arbetsmarknaden vilket gör att ungdomar går ut i arbetslöshet, säger Maria Stridsman som jobbar med näringslivssamverkan på SIDA.

Yrkesskolan i den etiopiska huvudstaden är en typ av samverkan med näringslivet som SIDA ser som avgörande för att bekämpa fattigdom. Trots det är denna typ av projekt ovanliga.
– De är fortfarande väldigt få. Några få procent, säger Maria Stridsman och förklarar att det tar tid att bygga nya relationer med privata aktörer.

På Business Sweden som försöker hjälpa svenska företag att växa internationellt efterfrågar man fler samarbeten. Inte bara för att det gynnar svenska företag utan också för att SIDA, enligt organisationen, skulle kunna göra större nytta i sina projekt.
– Jag tror det är ett väldigt bra sätt att samarbeta på som gynnar alla parter. Landet, SIDA och bolagen, säger Olov Hemström som är chef på Business Swedens kontor i Sydafrika.

Sida samarbetar inte bara med svenska företag

På SIDA är man noga med att påpeka att nationaliteten på bolagen de samarbetar med inte spelar någon roll. Man favoriserar inte svenska företag. Olov Hemström menar dock att just svenska bolag gör mer nytta än andra.
- Vi från Sverige gör affärer på ett ansvarsfullt sätt. Vi ligger i världsklass när det gäller arbetsmiljö och miljöpåverkan och vi är bra på att integrera med det lokala näringslivet. Det kan man säga att vissa andra nationaliteter inte är, säger han.

Olov Hemström tar den svenska el- och teleinstallatören Eltel Networks som exempel. Bolaget arbetar med flera projekt i Afrika där man varit verksam sedan 1961. Ofta arbetar de med lokala partners.

Eltel Networks samarbetar också med SIDA, men Hans Olov Rauman, som ansvarar för bolagets internationella verksamhet, säger att det inte alltid är enkelt. Till skillnad från många andra biståndsgivare ger SIDA främst obundet bistånd som inte är bundet till svenska aktörer.
– Det är synd för det är en utomordentlig möjlighet att utveckla energisektorn i Afrika tillsammans och det blir en begränsning både för SIDA och för oss från industrin. Vi skulle kunna samarbeta mycket mer än vad vi gör idag, säger Hans-Olov Rauman.

Han påpekar också att det ofta är kinesiska och indiska bolag, som inte följer samma strikta regelverk som de svenska, som tar hem SIDA:s projekt. Anledningen är att de är billigare och i många fall utvärderas utifrån pris snarare än kvalitet, miljö, säkerhet för de anställda och utbildning av lokal personal.

Samtidigt behöver inte svenska företag gå via SIDA för att ta sig in i på marknader som den afrikanska. Affärsmöjligheterna är stora inom en rad sektorer som energi, IT, transport och infrastruktur och särskilt i länderna söder om Sahara. Problemet är att många svenska företag tvekar med att satsa där.

Högre avkastning i Afrika

Afrika söder om Sahara har visat kraftig tillväxt under flera år och svenska företagsinvesteringar där har generellt gett högre avkastning än på mogna marknader. Trots detta så har exporten till Afrika och svenska investeringar där inte ökat nämnvärt de senaste åren.

Förra året uppgick Sveriges export Afrika till 32,7 miljarder kronor, ungefär samma nivå som 2009. Svenska direktinvesteringar i Afrika 2013 uppgick till 21 miljarder vilket var i linje med investeringarna 2006. Av Sveriges totala export går mindre än tre procent till Afrika, och av utlandsinvesteringarna mindre än en procent.

Fredrik Wijkander, investeringschef på Swedfund, förklarar att svenska bolag har dålig kunskap om den afrikanska marknaden. Företagsledningarna är oroliga för byråkratiska hinder och korruption. Därmed missar de affärer men också möjligheter att bidra till utveckling i fattiga länder.
- Privatsektorsutveckling är väldigt viktig för Afrika. Det är det som ger folk jobb och länderna skatteintäkter. Vi skulle vilja se att svenska bolag var med i detta i större utsträckning, säger Fredrik Wijkman.

Olov Hemström på Business Sweden i Sydafrika tycker att hindren och riskerna som de svenska bolagen oroar sig för är uppblåsta. Han menar att svårigheterna och korruptionen inte sällan är mindre eller åtminstone inte värre än på andra tillväxtmarknader i Asien och Latinamerika, där svenska bolag är mer aktiva.

Både på Business Sweden och Swedfund tror man att svenska företag kommer våga satsa mer på Afrika de kommande åren.
- Jag har varit här i fyra år och jag ser en positiv förändring. Intresset för Afrika har ökat markant, säger Olov Hemström på Business Sweden.

Text: Andreas Liljeheden

Tip a Friend heading