Go to main navigation
bistands-organisationer.jpg

NYHETER

Svenska insamlingsorganisationer vill mäta biståndets effekter

Gerda Larsson, verksamhetschef på Charity Rating, skrev strax innan jul på DN Debatt att 90-kontomärkningen av insamlingsorganisationer behöver ersättas med nya mått. Hon menar att givarna istället bör få veta vilken nytta organisationerna gör. Svensk Insamlingskontroll försvarar den nuvarande märkningen, men organisationerna själva välkomnar initiativet.

Gerda Larsson anser att många givare tror att ett 90-konto är en garanti för att insamlade pengar kommer fram till mottagarna. I verkligheten är det snarare ett mått på hur de insamlade medlen administreras. För alla insamlingsorganisationer med 90-konto gäller att  minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet, de så kallade ändamålskostnaderna. De administrativa kostnaderna får inte överskrida 25 procent.

– Men de här nyckeltalen säger inget om kvaliteten på och effekten av arbetet, säger Gerda Larsson. Vi vill ha ett mätinstrument som inte har fokus på kostnader, utan beskriver den faktiska nyttan som pengarna gör, så att givaren ser vad den ideella sektorn åstadkommer.

Enligt Charity Rating tror givarna att ändamålskostnader motsvarar den summa pengar som kommer fram till målgruppen. Men här ryms även löner, lokalhyror och utbildning av personal i projektet som finansieras av insamlingen, något givarna ofta tror inkluderas i administrationskostnaderna.

­

– Vi tycker givetvis att det behövs lokaler och löner, säger Gerda Larsson. Det är sättet att redovisa det på som vi vänder oss mot. Det leder till att organisationer vill redovisa så många kostnader som möjligt som ändamålskostnader.

Charity Rating menar också att det inte räcker att organisationerna exempelvis anger hur många skolor de byggt. Det intressanta är att lyfta fram hur många barn som går i skolorna, kvaliteten på undervisningen och hur många lärare som är på plats varje skoldag. Gerda Larsson medger att det finns organisationer som i sina årsredovisningar är duktiga på att beskriva vad de åstadkommit, men hon önskar att den ideella sektorn kunde kommunicera mer med givarna om sina mål, strategier och resultat som inte bara mäts i procentsatser.

Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk Insamlingskontroll, tycker att Charity Rating slår in öppna dörrar.

– De angriper våra nyckeltal, men vi tycker fortfarande att det är viktigt att tala om för allmänheten hur stor del av givarnas pengar som går till ändamålet och hur mycket som går till administration, säger Lena Hörnblad. Det är ju också där man kan hitta en likvärdig mätare av alla organisationer.

­

Lena Hörnblad anser att Svensk Insamlingskontroll länge haft höga krav på att organisationerna ska beskriva verksamheten i årsredovisningens förvaltningsberättelse, vilket blir ett komplement till nyckeltalen. I år höjs kraven ytterligare, menar hon, i och med att organisationerna ska redovisa enligt bokföringsnämndens så kallade K3-modell som används av större bolag.

– Nu blir det upp till organisationerna att i ord och med exempel redovisa resultat och effekter av verksamheten i förvaltningsberättelsen, säger hon. Eftersom organisationerna har olika ändamål måste de själva ta fram effektmåtten och det måste vara något som revisorerna kan granska genom att det finns underlag för siffrorna.

Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på branschorganisationen Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), är överens med Gerda Larsson, men hon understryker att debatten inte på något sätt är ny. Liksom Lena Hörnblad lyfter hon effektmått.

– Vi vill ha mer fokus på effekt än på den gamla vanliga diskussionen ”kommer pengarna fram”, säger Maria Ros Jernberg. Organisationerna skickar ju inte pengar, utan samlar in resurser och omsätter dem till verksamhet för att skapa förändring. Vi som bransch har traditionellt sett varit för dåliga på att tala om vad vi åstadkommer, det krävs mer kommunikationsinsatser från vår sida. I grund och botten handlar det om givarnas förtroende.

FRII:s medlemmar ska nu lämna in effektrapporter för att visa vilken nytta organisationerna gör. De får bland annat redovisa vad de vill uppnå, vilka strategier de har och vad de hittills åstadkommit. Givarna kan ta del av effektrapporterna på FRII:s och respektive organisations hemsida.

Gerda Larsson på Charity Rating välkomnar effektrapporterna, men tycker att man kan göra mer. Hon tror att flera organisationer helt skulle vilja slopa 90-kontot i sin nuvarande form. Hon påpekar också att det finns flera organisationer som inte är med i FRII och vill se en förändring av hela sektorn. 

Vad säger organisationerna?

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen:

– Vi arbetar hela tiden med att kunna mäta och se resultat för vår verksamhet för barn. Den här diskussionen är i högsta grad levande i organisationerna, men att hitta det där perfekta måttet för effekt som kan användas av alla organisationer tror jag är jättesvårt. Organisationen måste utgå från sina egna mål. Ett sådant är kostnader för administration och insamling. Andra är vår effektrapport och vår hållbarhetsrapport som bygger på GRI, Global Reporting Initiative. Givarna jag möter är ofta engagerade och kunniga och jag menar att vi har en pedagogisk uppgift att inte förenkla för mycket. Vi måste kunna prata om även komplicerade orsakssamband. 

Per Westberg, vice generalsekreterare Unicef:

– Vi har lämnat den första effektrapporten som avser 2013 så arbetet med att redovisa effekten av insatserna är ju i sin linda än. Vi försöker lyfta rapporten i vår givarkommunikation och berätta vilka resultat som uppnåtts, men det är en svår utveckling att vända som enskild organisation. Det har ju blivit praxis att medier och andra har ett väldigt fokus på siffrorna som kommer från Svensk Insamlingskontroll. När givarna har frågor vill de fortfarande veta hur stor andel av pengarna som går till ändamålet och hur stor del som går till administration. 

Christine von Sydow, generalsekreterare ActionAid:

– Jag håller med Charity Rating, det behövs bättre mått på effekter och jag tror att det delvis är givardrivet. Givare idag ger inte för att de har dåligt samvete utan för att de ofta är passionerat intresserade av en viss fråga. De vill verkligen veta om deras gåva gör skillnad och är mer otåliga. Vi behöver bli bättre på att kommunicera resultat. Det efterfrågar givarna mer och mer. För oss som organisation är det förstås också viktigt med resultatuppföljning för att se att vi gör rätt saker.

 

Text: Agneta Larsson

Tip a Friend heading