Go to main navigation
ap-fonderna.jpg

Protester mot Congagruvan i Cajamarca, Peru.

Foto: Petter Svensson

NYHET

Trots övergrepp och miljöförstöring fortsätter AP-fonderna investera i gruvindustrin i Peru

Det amerikanska gruvbolaget Newmont har i många år anklagats för brott mot mänskliga rättigheter i Peru. Bolaget, som bland andra svenska AP-fonderna investerat närmare en halv miljard kronor i, ligger nu på för att öppna Perus största guldgruva. Trots åratal av tilltagande protester.

– Idag vet vi att gruv- och energiministeriet har godkänt tillstånden för att börja verksamheten i Conga. Det vill säga att Newmont borde börja arbete inom de närmaste månaderna. Men på grund av vårt hårda motstånd är det i princip säkert att de inte kan det, men Newmont har stöd av president Humala, säger Wilfredo Saavedra, advokat inriktad på miljöfrågor i Cajamarca, i Peru.

Wilfredo Saavedra menar att Newmont i all hemlighet påbörjat inledande aktiviteter i Conga. I hemlighet för att motståndet mot projektet bland lokalbefolkningen är stort. Liksom i fallet med kolgruvan Cerrejon, som OmVärlden tidigare rapporterat om är det vatten som står i centrum för konflikten.

Det finns bland lokalbefolkningen i området kring Conga en utbredd rädsla för att gruvutvinningen ska förorena vattnet och göra det obrukbart, i en miljö där det redan är en bristvara.

-Vi ger oss aldrig. Vi tänker kämpa till slutet. Folket här har under 20 år sett de ohyggliga följderna av storskalig gruvutvinning och kommer aldrig tillåta att Conga påbörjas, säger Wilfredo Saavedra till OmVärlden.

Väldokumenterade oegentligheter

Motståndet bygger på erfarenheter från en annan av Newmonts guldgruvor i Cajamarca, Yanacochagruvan. Där inleddes utvninngen av guld redan 1993 och pågår än.

Newmont är majoritetsägare i både Yanacocha och Conga. De oegentligheter som ägarna gjort sig skyldiga till i Yanacocha under årens lopp är väldokumenterade. Lokala jordbrukare lurades till att i princip gratis ge bort sin mark, löften om förmåner av olika slag har aldrig infriats och bolagets egen vaktstyrka, som är anställda av det svenskägda vaktbolaget Securitas, har gjort sig skyldig till övergrepp mot lokalbefolkningen.

Det finns rapporter som pekar på omfattande miljöförstöring. Till exempel finns det spår av hälsovådliga tungmetaller i flera vattenkällor. Efter en olycka, som orsakades av gruvverksamheten i Yanacocha för 15 år sedan, utsattes många människor för kvicksilverförgiftning.

– Med arvet från Yancocha finns det inget förtroende för Conga. Den studie om miljöpåverkan som föregick koncessionen var bristfällig och bara en bråkdel av de samhällen som skulle påverkas av gruvan hade tillfrågats om sin inställning, säger Wilfredo Saavedra.

Tilltagande protester efter brutet vallöfte

Protesterna mot Conga började innan utvinningen ens hade satt igång. I slutet av 2011, bara månader efter att Perus nuvarande president Ollanta Humala tillträtt bröt han sitt vallöfte om att sätta stopp för Conga. Protesterna tilltog. Tusentals personer tog Newmonts mark kring Conga i besittning, undantagstillstånd utlystes och militärstyrkor kallades in.

För tre år sedan dödades fyra personer i sammandrabbningar med polis under en demonstration mot Conga. Sedan dess har många fler skadats i återkommande sammanstötningar mellan demonstranter och polis. Projektet har nu stått still i flera år, men nya demonstrationer sker regelbundet.

– Som majoritetsägare i gruvan har Newmont självklart ett stort ansvar för den konflikt som vi idag har i Cajamarca. Dels genom Yanacocha, men också hur man hanterat Conga, säger Wilfredo Saavedra.

Fram till 2010 hade svenska AP-fonderna investerat 465 miljoner kronor i Newmont. I slutet av 2014 ägde bara fjärde AP-fonden motsvarande 23,6 miljoner kronor i bolaget. 

AP-fonderna visar undfallenhet

Swedwatch publicerade 2011 en rapport om Yanacocha där man kritiserade AP-fondernas undfallenhet. Sedan dess har konflikten, i och med Conga, förvärrats. Men Etikrådet, som samordnar AP-fondernas etik- och mijöarbete, har i egenskap av aktieägare inte genomfört några försök att påverka Newmont. Inte heller har man gjort några efterforskningar rörande orsakerna bakom de omfattande protesterna i Cajamarca.

-Vi har noterat att det finns olika uppfattningar om och vid gruvan, men eftersom det inte finns någon verksamhet, eller kanske inte ens blir någon verksamhet vid gruvan, avvaktar vi, säger Arne Lööw vid AP-fonderna.

Proteströrelsen fick i slutet av förra året stöd i en peruansk domstol. Då dömde domstolen till Maxima Acuna de Chaupes fördel mot Newmont och de andra ägarna till guldgruvan Yanacocha. Maxima Acuna de Chaupe har sedan 2011 hävdat sin rätt till 24 hektar mark som gruvbolaget gör anspråk på. Trots våldsamma påtryckningar från bolagets sida har hon och hennes familj vägrat att lämna marken. Enligt domstolen har hon papper som visar att hon äger marken sedan 1994.

Så sent som i månadsskiftet januari-februari trakasserades Maxima Acuna de Chaupe och hennes familj, enligt peruansk media, av polis och vakter från Securitas. De ska bland annat ha rivit delar av deras hus. Gruvbolaget anser fortfarande att de har rätt till marken.

Petter Svensson

Tip a Friend heading