Go to main navigation
Lars Heikensten

Lars Heikensten, ordförande för Expertgruppen för biståndsanalys.

Foto: The Nobel Foundation

NYHET

Utvärderingar av Sveriges bistånd brister i öppenhet

Fler än hälften av de svenska biståndsorganisationernas utvärderingar 2013 har aldrig publicerats och är därmed inte tillgängliga för allmänheten. Dessutom har inte de mest etablerade metoderna för att mäta biståndets effekter använts. Det konstaterar Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), i en ny rapport om hur det svenska biståndet utvärderas.

Enligt rapporten "Utvärdering av det svenska biståndet – en kartläggning" gjordes 267 utvärderingar av det bilaterala biståndet år 2013. Sida publicerade sina upphandlade utvärderingar i skriftserier och på hemsidan, men över hälften av de utvärderingar som utfördes av frivilligorganisationer och andra myndigheter har ännu inte publicerats.

Lars Heikensten, ordförande för Expertgruppen för biståndsanalys, menar att det borde ställas krav på att utvärderingarna i större utsträckning blir offentliga och inte bara står och samlar damm på en hylla.

– Det behövs fler oberoende externa utvärderingar och resultaten bör göras mer tillgängliga så att svenska skattebetalare kan se hur biståndsmedlen används, säger han och lägger till att öppenhet främjar kvalitet. Om man är skyldig att redovisa sin utvärdering externt tvingas man skärpa sig när det gäller metoder och kvalitet.

EBA:s rapport visar att omkring hälften av Sidas utvärderingar förväntas ge svar på frågor om biståndets effekter. Men de mest etablerade metoderna för effektutvärdering, som exempelvis experimentella metoder och etnografiska fallstudier, har inte använts.
Kim Forss, en av ledamöterna i EBA:s styrelse, anser att kvaliteten på effektutvärderingarna borde höjas.
– När utvärderingarna av effekter i biståndet görs är man inte så metodologiskt medveten. Utvärderarna intervjuar dem som har genomfört projektet och några till och kompletterar kanske med en enkätundersökning och så nöjer man sig med slutsatserna av det. Det är mer en peer-review än vetenskaplig systematisk utvärderingsmetodik, säger han.

Färre och bättre utvärderingar att föredra

Enligt Kim Forss vore färre och bättre utvärderingar att föredra. Madeleine Hägg-Liljeström, enhetschef för utvärdering och uppföljning på Sida, betonar att myndigheten tagit till sig av EBA:s synpunkter om effektutvärderingar i tidigare rapporter.

Bland annat nämner Madeleine Hägg-Liljeström att Sidas Afrika-avdelning uppmanat personalen på Sveriges ambassader i Afrika att se om det finns möjlighet att genomföra utvärderingar av effekter, exempelvis med experimentella metoder.

– Det finns olika sätt att mäta effekter, vissa av dem oerhört kostsamma. Sidas policy är att valet av metoder ska styras av utvärderingens syfte och förutsättningar. Syftet är ibland att granska, ibland gemensamt lärande för effektivitet, men ofta en kombination av detta. Nästa år ökar vår budget för utvärderingsverksamheten, vilket ger utrymme för nya satsningar, säger Madeleine Hägg-Liljeström.

Hon tycker också att det är viktigt att biståndsutvärderingar finns tillgängliga för allmänheten. Sida uppmanar sina partners att publicera sina utvärderingar, och för nu en diskussion om att det bör finnas ett sådant krav i avtalsmallarna.

EBA tar också upp behovet av ett bredare nätverk av upphandlade externa utvärderare för ett större oberoende från Sida. OmVärlden skrev nyligen om hur Sida fick bakläxa på sin upphandling av utvärderingstjänster, som nu görs om. Sida använder en ny ramavtalsmodell där fler aktörer konkurrerar om varje uppdrag.

– I den nya modellen rangordnas inte de upphandlade aktörerna och det ökar oberoendet och variationen i metoder, säger Madeleine Hägg-Liljeström.

Text: Agneta Larsson

Tip a Friend heading