Go to main navigation
sdltb015189-nh-webb.jpg

President Jean-Pierre Bemba i väntan på domen i Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Foto: Jerry Lampen/TT

nyhet

Krigsbrott och folkmord för Bemba och Karadzic

Under påskveckan dömdes Kongo-Kinshasas ex-vicepresident Jean-Pierre Bemba för krigsbrott och den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic för folkmord. OmVärlden har pratat med tre folkrättsexperter om vad det betyder för folkrätten i världen.

Mellan 2003 och 2006 var Jean-Pierre Bemba vice-president i Kongo-Kinshasa, även kallat Demokratiska Republiken Kongo. Strax dessförinnan ledde han milisen Movement for the Liberation of Congo (MLC) som drog fram i grannlandet Centralafrikanska republiken och mördade, plundrade och våldtog.

2008 greps Jean-Pierre Bemba i Belgien och fördes till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Efter flera år av rättegångsförhandlingar har nu domstolen kommit fram till att Bemba i sin ledarroll haft ansvar, både formellt och i praktiken, för sina underlydande i MLC och att han därmed är skyldig till krigsbrott.

Straffet ska offentliggöras senare, men Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, tror att det blir kännbart.

– Det är mycket allvarliga brott som han dömts för. Jag skulle inte alls bli förvånad om det blev ett långt straff, omkring 20 års fängelse eller så. 

I dag, torsdag, kommer också dom i ICTY, internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, mot folkmordsanklagade bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic. Även där väntas fällande dom för hans brott under Bosnienkriget, särskilt massakern i Srebrenica.

Afrikanska Unionen står vidare i färd med att upprätta en hybriddomstol för att pröva krigsförbrytelser i Sydsudan.

Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt vid Försvarshögskolan, ser detta som en positiv utveckling. 

– Vi ser efter det kalla krigets slut en trend med olika domstolar, internationella, hybrider och nationella domstolar, som sakta men osäkert försöker minska strafflösheten i konflikthärdar, säger han. 

Upprättelse för de om drabbats

Veckans fällande domar är betydelsefulla på flera sätt, menar experterna. 

– Varje mål som avgörs ger en signal till ledare och mäktiga människor att det finns en risk att åka fast. Det är viktigt. Det visar också att ICC är ett möjligt alternativ för stater med svaga regeringar som inte själva förmår arrestera och ställa inflytelserika människor inför rätta, säger Said Mahmoudi.

Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för folkrättsfrågor på Amnesty, säger att domen mot Bemba kan betyda mycket för utvecklingen av folkrätten. 

– Att ICC nu också räknar våldtäkt som ett internationellt brott är ett tydligt ställningstagande. Dessutom är det här en person i ledande ställning som döms, vilket gör det tydligt att man kan hållas ansvarig för handlingar även om man inte begått dem själv, säger hon.

Betydelsen för de som utsatts för brotten ska inte heller underskattas, tillägger Madelaine Seidlitz.

– För de individer som utsatts för dessa oerhörda övergrepp är det här en viktig del av en upprättelseprocess som är nödvändig för att kunna fortsätta med sina liv och ta sig igenom sina trauman. Det är också en form av upprättelse gentemot det stigma som är förknippat med att utsättas för sexuella övergrepp.

Risken att åka fast gäller dock långt ifrån alla. Stormakter och länder som har beskydd av sådana slipper undan, sammanfattar Said Mahmoudi. 

– ICC:s huvudfunktion har blivit att ta itu med värstingar i utvecklingsländer. Samtidigt händer inget med personer i länder som Israel, USA eller Frankrike som misstänks för brott mot krigets lagar. Detsamma gäller Saudiarabien som nu anklagas för krigsförbrytelser i Jemen. Där kommer inget att hända med de ansvariga. 

Enligt Madelaine Seidlitz är det länders suveränitet som är det största hindret för en rättvis tillämpning av folkrätten. 

– Saker skulle förenklas om det inte fanns en sådan ovilja från enskilda stater att medverka.

Trots de omfattande luckorna i folkrätten såsom den tillämpas i dag tycker Said Mahmoudi att det finns anledning att glädjas åt de fällande domar som nu kommer. 

– Jämför vi med hur det var för 20 år sedan så är detta en förbättring. När jag började studera folkrätt var det otänkbart att man skulle kunna ställa statschefer och döma dem för krigsbrott, men nu är det fullt möjligt, säger han.

  

Axel Kronholm

Tip a Friend heading