Go to main navigation
Amerikanska marinkårssoldater levererar humanitärt hjälp till Filippinerna efter tyfonen Megi 2010.

Bistånd kan idag inte finansiera kostnaderna för när en militär helikopter levererar humanitär hjälp, som här där amerikanska marinkåren landar i Filippinerna med nödhjälp efter tyfonen Megi i oktober 2010.

Foto: John Kennicutt/US Marine Corps

nyhet

Bistånd ska kunna finansiera militära hjälpinsatser

Civila utbildningsinsatser av militär personal och humanitär hjälp som flygs in av militära helikoptrar kan idag inte betalas med biståndsmedel. Vid ett möte i februari kan det förändras, men Sverige är emot.

För nio år sedan skickade dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson sin statssekreterare Joakim Stymne till ett möte med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD:s biståndskommitté DAC. Uppdraget var att övertyga medlemsländerna att vissa militära utgifter skulle kunna räknas som bistånd.

Uppgiften om Gunilla Carlssons försök att utvidga biståndsfinansieringen publicerades i Sydsvenskan i september 2009. Enligt tidningen var bara USA och Kanada med på Sveriges förslag.

Sverige en extrem

Idag är läget ett annat. DAC:s nuvarande chef, Erik Solheim säger till OmVärlden att Sverige numer befinner sig på en ytterflygel i diskussionen om huruvida vissa militära utgifter ska kunna räknas som bistånd. I stort sett alla andra länder står bakom förslaget.

Sedan i höstas diskuterar man inom DAC om utgifter för militär transport av bistånd ska kunna betalas med biståndsmedel. Såsom DAC:s regelverk ser ut idag kan bara militär personal som levererar humanitärt bistånd betalas av bistånd.

– Till exempel så var Storbritannien bland de första att frakta utrustning till Sierra Leone under ebolaepidemin. Såsom regelverket ser ut idag så kunde det bara räknas som bistånd om det fraktades med British Airways, inte om det fraktades med ett Herculesflygplan, säger Erik Solheim.

Civil utbildning av militärer

Diskussionen handlar också om utbildning av militär personal. Enligt DAC:s regelverk kan OECD:s medlemsländer, med hjälp av biståndsmedel, idag inte finansiera civil personal som tränar militärer i till exempel mänskliga rättigheter.

Fler av medlemsländerna vill kunna lägga biståndspengar på att låta civila utbilda militärer i mänskliga rättigheter, könsbaserat våld, antikorruptionsarbete och humanitärt hjälparbete.

– Det handlar om relativt små justeringar av regelverket. Inget som kommer att få stora konsekvenser, säger Erik Solheim.

Möte i februari

Förslagen kommer att läggas fram på DAC:s högnivåmöte, där medlemsländernas biståndsministrar deltar, den 18-19 februari i år. Då kommer även ändringar för reglerna kring privatsektorstöd tas upp. Erik Solheim menar att det ska bli lättare för medlemsländerna att med hjälp av bistånd ge statliga garantier för privata företag som vill investera i utvecklingsländer.

Annika Flensburg, pressekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, bekräftar för OmVärlden att Sverige är det land som är mest kritiskt till att biståndsbegreppet utvidgas med säkerhetsrelaterade insatser. Man menar att riskerna för ytterligare urholkning av biståndet ökar och att förtoendet för biståndet kan minska. 

Avräkning för flyktingmottagande

Det är sedan långt tidigare möjligt att räkna av bistånd för att finansiera flyktingmottagande i mottagarlandet. Detta har lett till att Sverige idag kan låta nästan en tredjedel av biståndet stanna kvar i Sverige för att ta emot flyktingar. Tillsammans med Danmark mest inom OECD.

Erik Solheim, som kritiserat de stora avräkningarna på grund av flyktingmottagande, menar att hittills har inget av OECD:s medlemsländer kommit med något konkret förslag kring hur regelverket för att lägga bistånd på flyktingmottagande skulle kunna förändras.

– Den frågan ska tas upp senare, men det är en längre process, säger Erik Solheim.

OCHA stödjer militärt bistånd

I maj i år kommer FN hålla ett större toppmöte om finansiering av humanitära insatser. Förra året finansierades bara hälften av alla FN:s humanitära insatser och behoven är ännu större i år. I en intervju med OmVärlden förra året, sa Rashid Khalikov, dåvarande chef för FN:s organ för samordning av humanitära insatser (OCHA) att en möjlighet att stödja humanitära insatser framöver är att öka militära förbands delaktighet.

Text: Erik Halkjaer

Tip a Friend heading