Go to main navigation
kungahuset.jpg

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel tog emot FN-ambassadörerna på slottet.

Foto: kungahuset.se

nyhet

DN:s avslöjande upprör

I en artikel avslöjar Dagens Nyheter att biståndspengar använts till Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Pengarna ska ha slussats via Dag Hammarskjöld-fonden och använts till att finansiera flygbiljetter och omkostnader för 27 FN-ambassadörer som i augusti 2015 besökte Sverige och deltog i ett seminarium. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

En av dem som är starkt kritiska till regeringens agerande är Centerpartiets biståndspolitiske talesperson Kerstin Lundgren:

– Vi har tidigare i utrikesutskottet ställt frågor om budget och hur kampanjen finansieras och då har vi lovats redovisning efter omröstningen, av sekretesskäl. Men nu får vi den här informationen från DN och det ger ju en bild av att vi måste granska kampanjen mycket mer noggrant och att det finns källor som inte bokförs på rätt sätt, säger hon i en intervju med DN.

På sociala medier går debattens vågor höga med anledning av DN:s avslöjande: ”Man kan undra om regeringen kandiderar till FIFA eller till FN”, skriver Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna.

”Allvarligt bekymmersamt att UD försökt mörka sitt agerande genom att inte diarieföra den omfattande korrespondensen, förfrågningarna, beställningarna och besluten”, skriver konsulten och genderexperten Bam Björling.

Och Martin Uggla, ordförande för Östgruppen, skriver: ”Det svenska biståndet ska som bekant gå till ’att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck’. Nog fick de 27 stackars FN-ambassadörerna erfara lite bättre levnadsvillkor tack vare sin lyxvistelse i Sverige, eller hur? Så varför all denna uppståndelse, kan man undra...?”

Vad tycker biståndsorganisationerna?

OmVärlden ställde två frågor till politiker och nyckelpersoner inom det svenska civilsamhället:

  1. Är det rätt att använda biståndspengar för att lobba för en plats i säkerhetsrådet?
  2. Är det viktigt att Sverige får plats i säkerhetsrådet?


 Sofia Damm, Utrikespolitisk talesperson Kristdemokraterna

1. "Biståndspengar ska gå till att hjälpa utsatta människor. Det som nu framkommit, där regeringen betalat andra länders ambassadörers resor i business class och boende på några av de finaste hotellen Sverige har att erbjuda, skapar väldigt många frågor. Inte minst frågor om regeringens prioriteringar och ambitioner.  

Att bjuda in ett antal nationer för att köpa röster är inte bara oansvarigt, det är direkt osmakligt. Den belastade budgeten ska användas för ”att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”, om de mer än 1,4 miljoner kronorna gått till ändamålet eller inte är tämligen tydligt av DN:s granskning. 

Kristdemokraterna kräver svar från regeringen om varför en stiftelse, som ska verka till minnet av Dag Hammarskjöld, med biståndspengar fått betala för kostnader som är en tydlig del av kampanjen till Säkerhetsrådet."

2. "Kristdemokraterna instämmer i att FN-samarbetet är en viktig del av svensk utrikespolitik. Behovet av ett världssamfund som kan ta ansvar för de globala utmaningar som vi inte unilateralt klarar att hantera är stort. Men, låt oss tillstå att FN:s säkerhetsråd gjort oss allt annat än stolta när det gäller exempelvis konflikten i Syrien. En plats i säkerhetsrådet är viktig, men inte till vilken kostnad som helst. Detta belyser ytterligare problemet med att vi konkurrerar med andra EU-länder för en plats i säkerhetsrådet."


 

Magnus Walan, Diakonia:

1. "För det första: Jag delar inte all kritik mot regeringen kring säkerhetsrådskandidaturen men detta är den allvarligaste av kritiken.

För det andra; Det kan vara rimligt att använda bistånd i Sverige och EU, om det finns en tydlig koppling till fattigdomsbekämpning.  Men vi ser en djupt oroande trend att i allt högre grad använda biståndet till saker som inte tydligt har denna koppling. I detta fall är det mycket tveksamt. Och även om konferensen delvis handlade om klimat var det uppenbart enligt DN:s grävande att det mer handlade om säkerhetsrådskandidaturen.

Och säkerhetskandidaturen är inte bara en biståndsfråga. Varför inte betala ur UD:s egna budget eller från miljödepartementet?

För det tredje; Det finns uppenbart många frågor kring själva upplägget och avsaknad av öppenhet. När vi får pengar ställs det krav på kostnadseffektivitet. Vi bor inte på Grand Hotel eller flyger med biljetter som kostar 46 000 per biljett."

2. "Ja det kan finnas fördelar om det finns en tydlig plan hur man ska utnyttja denna makt. Där är jag dock osäker." 


 

Kristina Henschen, Union to Union:

1. "Vi vänder oss mot uttrycket "lobba" och vill inte delta i det drevet. Vi anser att påverkansarbete är viktigt för att få till en förändring mot det bättre och stödjer sådant arbete inom de ramar som biståndet ger. Vi har inte all information om detta enskilda fall och har informerats om att det finns felaktigheter i DN:s rapportering. Vi uppfattar det som en eventuell målkonflikt mellan biståndet och diplomatiska "villkor", om det stämmer att deltagare rest mer flott än vanligen tillåtet på biståndsmedel." 

2. "Ja, FN är vad vi har och vi måste se till att styra FN i rätt riktning. Att reformera inifrån är möjligt med rätt ledarskap."


 

Aleksander Gabelic, FN-förbundet:

1. "Nej, men att Sverige och andra kandidater lägger ner resurser på sina kampanjer är rimligt. Vi hade hellre sett att det fanns tydligt avdelade resurser för kampanjen. Vi vill också understryka vikten av transparens och att man redovisar vilka medel som används i vilka syften. FN-förbundet har betonat att regeringen borde ha gjort mer för att förankra kampanjen brett i samhället, vilket också den pågående debatten ger uttryck för."

2. "Ja, absolut. Sverige har mycket att tillföra FN i form av bland annat arbetet för kvinnors rättigheter, konfliktförebyggande och FN-reformering. 

Sverige ska som stor bidragsgivare ta plats också i FN:s högsta beslutande församling när tillfälle ges. Det är ett sätt att få utväxling av ett omfattande stöd och samtidigt ta ansvar för världsorganisationen och ett råd som får allt fler uppgifter på sitt bord. Också terrorhotet och ett allt mer aggressivt Ryssland talar för att fler länder bör engagera sig på högsta nivå."


 

Jens Orback, Palmecentret:

1. "Jag har förståelse för agerandet. Det finns mycket i världen som är konstigt, men det här tycker jag inte är särskilt märkligt.

Stiftelsen har en skyldighet att redovisa för Sida vad pengarna används till, och den informationen väntar man fortfarande på, enligt DN:s artikel. Stiftelsen håller på med mycket forskning, och där är det särskilt viktigt att redovisa finansieringen för den sortens verksamhet, men det tycker jag inte heller verkar vara några konstigheter." 

2. "Det är viktigt att visa för de fattiga länderna Sveriges ambition med att komma med i säkerhetsrådet, och det tycker jag man har gjort."

 

OmVärldens redaktion

Tip a Friend heading