Go to main navigation
6302151099_707da8dae0_o-webb.jpg

Världens största flyktingläger, Dadaab.

Foto: Andy Hall/Oxfam

nyheter

En agenda för mänskligheten

När World Humanitarian Summit hölls i Istanbul den 23-24 maj var målet att enas om en ”agenda för mänskligheten” – en handlingsplan för att förebygga konflikter och katastrofer samt koordinera humanitära insatser med utvecklingsarbete.

– Vi måste byta fokus, från att leverera hjälp till att förebygga att behovet av hjälp alls uppstår, säger Izumi Nakamitsu på UNDP:s Crisis Response Unit.

FN:s generalsekreterares rapport inför det humanitära toppmötet i Istanbul inleds personligt. Ban Ki-Moon berättar hur han som sexåring flydde från sin hemby i Korea.

”Skolor förstördes och mitt barndomshem övergavs, jag fylldes av rädsla och osäkerhet”, skriver generalsekreteraren. ”Med tak över huvudet, skolböcker och andra förnödenheter erbjöd ett då ungt Förenta Nationerna hopp och skydd och inspirerade mig att söka mig till en karriär i offentlig tjänst. Sju decennier efter grundandet av FN ser jag att den blå flaggan fortfarande är en hoppets standard för hela mänskligheten”.

Global handlingsplan

Samtidigt har FN och världens länder idag svårt att hantera nya kriser och utmaningar. Konflikter är inte sällan utdragna, vilket sätter stor press på de akuta humanitära insatserna samtidigt som utvecklingsarbetet tar tid att komma igång. Tanken bakom det stundande humanitära toppmötet i Istanbul är därför att lansera en global handlingsplan som, säger man, innebär ett paradigmskifte för hur man tar sig an humanitära behov.

Izumi Nakamitsu leder FN:s utvecklingsorgans så kallade Crisis Response Unit och är en av de många arkitekterna bakom den nya ”agendan för mänskligheten”. Hon säger att man måste bli bättre på att jobba förebyggande.

– I stället för att bara fortsätta att leverera hjälp för stunden måste vi försöka minska själva bakomliggande behovet för sådan hjälp.

Enligt Nakamitsu har kriget i Syrien varit en riktig ögonöppnare, där hjälparbetare slagit larm om att det rådande arbetssättet inte fungerar.

– Här har vi en väldigt utdragen konflikt, där humanitära organisationer säger att det inte är hållbart att bara fortsätta att leverera matransoner till flyktinglägren år ut och år in. Vi måste också komma in med utvecklingsinsatser, se till att barnen till flyktingarna kan gå i skola och att de vuxna kan arbeta och få en inkomst och slippa vara beroende av allmosor.

Humanitärt fokus

Det ”paradigmskifte” man nu föreslår är att koppla ihop det humanitära hjälparbetet med tidiga utvecklingsinsatser. Nakamitsu vill exempelvis se insatser för att stärka kapaciteten hos de länder som tar emot många flyktingar, såsom Jordanien eller Libanon.

– Den offentliga sektorn i de här länderna är överväldigad av behoven från alla nyanlända människor. Organisationer som UNDP och andra utvecklingsaktörer behöver komma in och stärka samhällsservicen så att den också kan omfatta flyktingarna. Och det måste ske genast, vi kan inte vänta tills konflikten är över, säger hon.

För att kunna gå in med utvecklingsinsatser så tidigt i en kris eller konflikt behöver finansieringen bli mer flexibel, säger hon.

Som utvecklingsorgan tar det lång tid för oss att få finansiering, mycket längre än för finansiering av akuta humanitära insatser. Det är ett helt annat system. Vi behöver få till en mycket mer flexibel mekanism för att finansiera utveckling så att vi kan gå in tidigt i krissituationer.

Läkare utan gränser drar sig ur

Alla är dock inte lika entusiastiska över toppmötet som Izumi Nakamitsu. Bara några veckor innan mötet meddelade Läkare utan gränser att organisationen drar sig ur, eftersom man anser att mötet missar målet.

”Toppmötets fokus verkar vara att inbädda humanitär hjälp i en bredare utvecklingsagenda. Dessutom missar man chansen att skärpa staters skyldigheter att leva upp till humanitära skyldigheter och flyktingkonventioner de själva skrivit under på.” skriver Läkare utan gränser i ett pressmeddelande, och konstaterar besviket att deltagarna på toppmötet ser ut att samlas runt visserligen goda men vaga intentioner och principer som inte kommer att leda till några verkliga förbättringar.

Talet om ”paradigmskifte” riskerar dessutom, enligt Läkare utan gränser, att försvaga det humanitära arbetet genom att ”blanda ihop den humanitära hjälpen i en bredare agenda av utveckling, fredsbyggande och politik.”

Izumi Nakamitsu säger att det är ett missförstånd.

– Ingen talar om att lägga humanitära insatser och utvecklingsarbete i samma gryta. Men det internationella samfundet möter i dag problem vi aldrig mött förr och vi behöver ändra på hur vi jobbar. Visst är det en stor förändring för alla som jobbar med de här frågorna. Det kommer att bli en svår process, men jag hoppas att toppmötet i Istanbul kan bli startskottet för den här förändringen, säger hon.

 

Axel Kronholm

Tip a Friend heading