Go to main navigation
militara-insatser.jpg

När EU föreslår att biståndspengar ska kunna användas för militära ändamål menar de att det handlar om att förhindra, skydda och svara på kriser. Det kan inbegripa utbildning, rådgivning och infrastruktur men att pengar inte ska gå till befintlig militär utrustning, dödliga vapen eller militärträning för arméer.

Foto: Wikipedia

NYHET

EU-förslag: Biståndspengar till militära insatser

EU vill nu öppna för att biståndspengar används för militära ändamål. Förslaget är kontroversiellt och går utanför de regler som gäller idag. Syftet är att öka säkerhet i länder där migranterna kommer ifrån – men också för att bekämpa terorrism.
– Det är inte bra att blanda ihop humanitära insatser med militära, de humanitära insatserna utsätts för fara, det ser vi redan idag, säger Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia.

Den 5e juli lämnade EU kommissionen ett förslag om att bistånd också ska täcka in flera nya militära områden. Konsekvensen blir att pengar till exempelvis mödravård i Mali istället ska kunna användas för militära insatser mot exempelvis al-Qaidakopplade grupper i Sahel-regionen. Förslaget kan delvis ses som en konsekvens att det nyligen fattade beslutet i DAC om att bistånd ska kunna användas för militära ändamål. Men det går också utanför DAC:s riktlinjer om vad som idag gäller för biståndsländer anslutna till OECD.

– Att investera i säkerhet i våra partnerländer ligger i både vårt eget och våra partners intresse. Vi har alla en gemensam utmaning i terrorism, konflikter och extremism. Därför måste vi stärka våra partners så att de kan hantera sin egen säkerhet, sin regeringsduglighet (governance) och stabilitet, skriver EU:s höga representant Federica Mogherini i ett pressmeddelande

Rent formellt handlar det om att ändra reglerna för EU:s stabiliseringsinstrument (IcSP) som uppgår till 2,4 miljarder Euro så att biståndsmedel ska kunna användas för militära ändamål.

Syftet, säger kommissionen, är att EU på ett effektivare sätt ska kunna stödja stabilitet, säkerhet och utveckling i samarbetsländerna. EU rättfärdigar förslaget med att det är i linje med Agenda 2030 och mål 16 (Skapa fredliga och inkluderande samhällen). 

Flera länder för militära insatser

Under en längre tid har länder som Spanien, Tyskland, Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Luxemburg arbetat för att biståndsmedel även ska kunna förse utsatta länder med militära insatser – och vapen.

– Nu gick inte EU riktigt så långt som vissa länder föreslagit. Men det man lagt fram strider mot EU:s fördrag, dess grundlag/konstitution, och mot DAC:s regler. Enligt fördraget får inte EU-medel användas till militära ändamål. Om man nu vill ta pengar från stabiliseringsinstrument för fred och säkerhet så vill man troligen flytta ett antal miljoner från EU:s utvecklingsfond dit,   säger Bodil Valero som är EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Om förslaget går igenom kommer bistånd att kunna användas till att bygga militärförläggningar, utbildning, och andra tjänster som normalt ligger inom försvarsbudgetar. Samtidigt är det ingen tvekan om att förslaget är kontroversiellt. Enligt Financial Times har EU:s egna jurister varnat för förslaget.

– Det här är en fond för fred och säkerhet och för att förebygga konflikter, nu vill man istället ta de pengarna för att förse partner med militär utrustning och andra militära tjänster, man skulle till exempel kunna bygga en militärcamp, som Camp Northen Light, som vi hade i Afghanistan, fortsätter Bodil Valero. 

Handlar det om att terroristbekämpning?

– Även om det inte nämns i dokumentet så går det att tolka så, svarar Bodil Valero.

EU:s hemsida står det att utvidgningen handlar om att förhindra, skydda och svara på kriser. Det kan inbegripa utbildning, rådgivning och infrastruktur men att pengar inte ska gå till befintlig militär utrustning, dödliga vapen, eller ammunition, eller militärträning för arméer.

Svenska Afghanistankommittén (SAK) är också mycket bekymrad över förslaget.

 – Om man kopplar ihop biståndsaktörer med militära insatser, så som skett i Afghanistan, så försvårar det oerhört för de organisationer som vill arbeta långsiktigt och som inte vill uppfattas som en part i konflikten, säger Anna-Karin Johansson som är generalsekreterare för SAK. Hon menar också att denna typ av förändring också påverkar trovärdigheten hos andra aktörer som riskerar att misstänkas för att gå säkerhetspolitiska intressen:

– Vi ser också att resurser till långsiktig utveckling minskar hela tiden, och det krävs långsiktighet för att bygga stabilitet. En militär aktör har däremot mycket kortsiktiga syften, fortsätter hon.

Kommissionens förslag innebär sannolikt i första hand Sahel-länderna i Nordafrika, där kaoset efter invasionen i Libyen lett till att ISIS, al-Qaida och andra grupper byggt upp en stark närvaro, något bidragit till instabiliteten i hela Sahel-regionen. EU-kommissionen träffade också nyligen det som kallas för Sahel G5-länderna Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger and Chad. Vid mötet utfärdades en gemensam kommuniké med fokus på säkerhet 

Ett annat land som kan komma ifråga är Somalia där EU och Sverige redan satsat stora biståndsmedel för att stärka regeringen i det som de facto är ett icke-existerande land där al-Shabab fortfarande kontrollerar stora områden. Här är EU i flera fall redan engagerat i militära samarbeten men nu vill man alltså kunna finansiera detta med biståndsmedel.

– Vi är emot urholkningen att biståndsbudget ska täcka än det ena än det andra. Det här förslaget kan betyda att man kan komma att pressa OECD ytterligare när det gäller att förändra regelverket. Det kommer hela tiden sådan här förslag eftersom det finns krafter inom EU-kretsen som vill få igenom detta. Sverige har stått upp väldigt tydligt för att biståndet inte ska sammanblandats med militära insatser, men vi har varit ganska ensamma inom EU-kretsen, konstaterar Bo Forsberg som är generalsekreterare för Diakonia.

Den svenska regeringen är å sin sida kritisk för det man kallar ”ett sluttande plan för biståndet.”

– Kommissionens förslag ska beredas och vi ska titta på detta noggrant. Det finns flera finansieringskällor i förslaget. De delar som handlar om bistånd ska följa de överenskommelser som vi har, det har vi nyligen i revidering OECD/DAC, och varit tydliga med, men det kan också handla om andra delar som ej rör biståndet, säger Ulrika Modéer, statssekreterare med ansvar för bistånd och utvecklingspolitik.

– Säkerhetsfrågor är viktiga. Många sydländer driver också detta, men frågan är vilka riskerna blir om insatserna finansieras av biståndet? Vad skapar det för förtroende? Sveriges ståndpunkt är tydlig; vi vill ha fokus på utvecklingseffektivitet och är starkt kritiska till vad som kallas för ett sluttande plan för biståndet, fortsätter Ulrika Modéer.

 

David Isaksson
Ylva Bergman

Tip a Friend heading