Go to main navigation
Enligt ActionAid överstiger det ebola-drabbade landet Sierra Leones förlorade intäkter till följd av skatteflykt landets totala budget för sjukvård. Saidu Kay Sesay, längst till höger, vaccinerar barn vid Princess Christian Maternity Hospital i Freetown, Sierra Leone.

Enligt ActionAid överstiger det ebola-drabbade landet Sierra Leones förlorade intäkter till följd av skatteflykt landets totala budget för sjukvård. Saidu Kay Sesay, längst till höger, vaccinerar barn vid Princess Christian Maternity Hospital i Freetown, Sierra Leone. 

Foto: © Dominic Chavez/World Bank

nyhet

EU-förslag mot skattefusk gynnar inte låginkomstländer

Europeiska bolag ska betala skatt där de tjänar sina pengar. Det är tanken bakom EU-kommissionens senaste förslag mot skatteflykt. Fattigdomsbekämpare har hoppats att det också ska ge ökade skatteintäkter i utvecklingsländer, men risken finns att de istället drabbas då företagsinformation ska hållas hemlig för allmänheten.

Kommissionen presenterade i slutet av förra veckan ett paket av åtgärder för att komma åt aggressiv skatteplanering. Man vill bland annat försvåra överflyttning av vinster till dotterbolag i lågskatteländer. Skatteverk ska också utbyta information om multinationella bolags verksamheter och beskattning land-för-land och man vill även svartlista icke EU-länder som man bedömer som skatteparadis.

Förslagen har arbetats fram i spåren av Luxleaks, skandalen där det framkom att multinationella bolag betalat nästan ingenting i skatt genom fördelaktiga avtal i Luxemburg.

– Miljarder euro förloras varje år på grund av skatteflykt. Det är oacceptabelt. Vi tar nu ett stort steg mot en rättvis och effektiv beskattning, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici på presskonferensen i Bryssel.

Samtidigt kritiseras Kommissionen för att vara för vek mot storbolagen. Och de som jobbar med fattigdomsbekämpning menar att åtgärderna inte kommer gynna utvecklingsländer, snarare tvärtom. 

Skatteflykten överstiger det samlade biståndet

Förhoppningen har varit att utbyte av information om storbolagens verksamhet och skatt skulle göras offentlig så att alla, även fattiga länders skatteverk, skulle kunna kontrollera att de får sin beskärda del. Varje år bedöms låg- och mellaninkomstländer förlora flera hundra miljarder kronor i uteblivna intäkter då västerländska bolag undviker skatt. Summor som vida överstiger det samlade biståndet. 

Men enligt Kommissionens förslag ska informationen hållas hemlig för allmänheten och bara visas för myndigheter, främst i EU.

– Nu blir det jättesvårt för utvecklingsländer att få del av den här informationen och det kommer inte hjälpa dem. Snarare finns det en risk att det kommer bli en nackdel när de inte har information som skatteverk inom EU har, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på intresseorganisationen Eurodad som tagit fram en egen rapport i ämnet. Hon är också kritisk till Kommissionens planer på att svartlista skatteparadis, vilket också kan påverka utvecklingsländer negativt menar hon.

Låginkomstländer kan svartlistas

Tove Maria Ryding pekar på Kommissionens tidigare svartlista som publicerades förra sommaren. Där var Liberia, som precis hade drabbats hårt av ebola, med trots att landet knappast brukar förknippas med de värsta skatteparadisen i världen.

– Inget EU-land var med och inte heller Schweiz. Fastän flera EU-länder som Luxemburg, Nederländerna och Irland nog skulle vara intressanta om man ska svartlista skatteparadis, säger Ryding.

Hon ser en stor risk att fler låginkomstländer kommer svartlistas, eftersom de saknar de diplomatiska musklerna för att sätta press på EU.

På Eurodad klagar man också på att fattiga länder inte fått vara med i diskussionerna om hur man ska bekämpa skatteflykt, varken inom EU eller rikelandsklubben OECD som också arbetar med frågan. 

Kommissionen skriver i ett pressmeddelande att världens låginkomstländer bör delta i de internationella förhandlingarna. Samtidigt har man inte bjudit in dem att delta i diskussionerna på EU-nivå, trots att många europeiska bolag är verksamma i dessa länder och inte utgör något undantag när det gäller aggressiv skatteplanering.

Även från politiskt håll höjs kritiska röster mot förslaget, bland annat från de europeiska socialdemokraterna i EU-parlamentet som också vill att bolagsinformationen blir offentlig. Parlamentet har dock lite att säga till om i skattefrågor och de får nöja sig med att uppmana EU-ländernas finansministrar att vässa åtgärderna. Dessa uppges dock inte vara sugna på att göra det tuffare för de europeiska bolagen. Snarare förväntar sig de flesta att Kommissionens förslag kommer urvattnas.

 

Andreas Liljeheden

Tip a Friend heading