Go to main navigation
we-effect.png

Foto: We Effect/ TT Nyhetsbyrån

NYHET

Fler från Afrika får namn

Svenska tidningar har blivit bättre på att namnge personer från Afrika, visar en ny undersökning från We Effect. Framför allt är det kvinnor som namnges i större utsträckning än tidigare.
 – Vi gläds försiktigt åt att det har blivit lite bättre, säger kommunikationschefen Ola Richardsson.

Biståndsorganisationen We Effect har de senaste fyra åren sammanställt data på hur svenska medier rapporterar om bistånd i Afrika. Frågor som ställdes var: Vem namnges? Framställs personer som offer eller inte? Vem är aktiv och passiv? Utgångspunkten för flera av rapporterna är bilden av biståndet måste förbättras.

Hur världen beskrivs av media är en diskussion som pågått under en längre tid.  På 50-talet namngavs inte kvinnor i svensk media, utan fick representera ”familjen”. Medierna har också fått kritik för att personer med utomnordisk bakgrund inte förekommer lika ofta.

Rättviseförmedlingen har också analyserat detta och fått fram att mer än 90 procent av de experter som intervjuas i medier 2015 hade nordisk bakgrund.

Under 2015 publicerades betydligt fler namn på afrikaner i de undersökta artiklarna, enligt We Effekt, men hudfärgen är fortfarande en vattendelare, och vita namnges oftare.

– I årets rapport gläds vi försiktigt åt att det har blivit lite bättre. Fler har fått namn i anslutning till bilder. Färre bilder framställer människor som offer. Det är bra, och värt beröm, skriver kommunikationschef Ola Richardsson i rapporten. 

We Effect har tidigare anmält flera svenska tidningar till Pressens opinionsnämnd för att ha missat att namnge personer från Afrika. Det har mest handlat om att få uppmärksamhet för frågan, eftersom PO-anmälningar egentligen måste göras av den person som själv blivit illa behandlad av tidningen. 

I det avseendet verkar hursomhelst We Effect, enligt sin egen bedömning, ha lyckats. Enligt årets rapport som undersökt artiklar under 2015 namngavs afrikanska människor i 24 procent av artiklarna, jämfört med 13 procent året innan. Den största ökningen gäller för kvinnor, vilket enligt organisationen beror ”främst på att svenska tidningar nu skriver mer om kvinnornas vardagsliv.”

Kritiserade granskningar

We Effects rapporter har inte undgått kritik. I samband med fjolårets rapport skrev Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson i Journalisten att han visserligen sympatiserar med We Effects tanke, men att organisationen bortser från de pressetiska skäl som kan ligga bakom att inte namnge en person. Som utgivare måste man överväga om namngivning kan innebära en publicitetsskada för personen i hens hemland.

Dagens Nyheters Afrikakorrespondent Erik Esbjörnsson gick längre och kallade här på OmVärlden We Effects undersökningar för ”ett utomordentligt slöseri med biståndspengar”, och menade att de med sitt snäva urval av biståndsnyheter bortsåg från den breda rapportering från Afrika som tidningar ägnar sig åt inom andra områden såsom ekonomi, politik, kultur och sport.

We Effekt svarade på kritiken med att tidigare undersökningar visar att branschen har en hemläxa att göra, och att det är viktigt hur människor gestaltas, och inte görs till offer.


Axel Kronholm

Tip a Friend heading