Go to main navigation
oecd-dac.jpg

Under OECD DAC:s möte lyckades Sverige få bort förslag från andra länder som bland annat innebär att bistånd kunde ha gått till inköp av vapen, och utrustning, vid hot om dödligt våld, generell militär utbildning om det fanns ett utvecklingssyfte, militär underrättelsetjänst, eller polisträning.

Foto: OECD

nyhet

Halv svensk seger i DAC

Det internationella toppmötet inom OECD-DAC gav under fredagen klartecken till viss finansiering av bistånd för militära utgifter. Men de största förändringarna lyckades Sverige stoppa.

– Sveriges agerande är positivt, men definitionerna är inte skarpa. Därför måste vi fortsätta bevaka detta, säger Krister Holm kommunikationschef på Svenska Afghanistankommittén. Organisationen Oxfam är däremot mycket kritiska till resultatet.

Under toppmötet för OECD:s biståndsorgan DAC, i Paris, bestämde biståndsgivarländerna riktlinjer för hur biståndet får användas. Bland medlemsländerna har trycket varit stort för att exempelvis militär underrättelseverksamhet, eller generellt stöd till försvarsdepartement, ska kunna räknas in som bistånd, vilket OmVärlden nyligen skrev om.

Sverige har dock hela tiden varit emot detta eftersom man, som regeringen säger, inte vill ”rubba biståndets principer”. Regeringen har i detta fått ett starkt stöd från civilsamhället, både från Sverige och internationellt. Bland annat så skrev flera svenska organisationer en debattartikel i OmVärlden där man uppmanade regeringen att inte backa från sin position. 

– Vi har varit helt emot att utbilda militärer, men andra länder har tyckt att det är helt naturligt att använda biståndsmedel till att utbilda arméer på plats. Men vi lyckades begränsa den listan, så att nu kan endast civila utbilda militärer, och endast i undantagsfall kan militärer utbilda militärer, och då alltid under civilt överseende, säger biståndsminister Isabella Lövin i en kommentar till beslutet.

Men en del saker som tidigare inte varit tillåtna att inkludera, som utbildning av militär inom mänskliga rättigheter, liksom insatser för att förebygga våldsam extremism, kommer nu att ingå. Läs slutkommunikén här.

Vad betyder det att insatser mot våldsam extremism nu ingår? 

– Här handlar det om ett enormt hot mot utvecklingen som nu finns i världen och att försöka förebygga detta på ett civilt sätt. Sverige lyckades få bort att underrättelseverksamhet får ingå, säger Isabella Lövin och poängterar att insatserna måste vara väl definierade så att bistånd inte kan används till väpnade insatser, exempelvis mot extrema grupper.

Sverige lyckades få bort förslag från andra länder som bland annat innebär att bistånd kunde ha gått till inköp av vapen, och utrustning, vid hot om dödligt våld, generell militär utbildning om det fanns ett utvecklingssyfte, militär underrättelsetjänst, eller polisträning. 

Så det är en halv seger?

– Nej, det tycker jag inte. Snarare en stor seger, om inte Sverige hade varit med så hade alla de här sakerna gått igenom, menar Isabella Lövin. 

Majoriteten av de andra OECD-länderna har velat klassa militära insatser som bistånd. Till de pådrivande länderna hörde Frankrike och Storbritannien. Enligt uppgifter till OmVärlden var Sverige mycket ensamt om sin position, också på mötet. Flera länder valde dock att inte säga någonting alls i diskussionen.

De svenska organisationer som OmVärlden hunnit tala med, bland annat Afghanistankommittén, är relativt nöjda med resultatet.

– Utfallet kunde ha varit värre, men vi kan tyvärr konstatera att man enats om en definition som riskerar att biståndet styrs bort från sitt verkliga syfte, säger Hanna Hansson, samordnare för Concord Sveriges AidWatch-grupp.

Trots sin ensamma position lyckades alltså Sverige bygga allianser och få tyngd bakom sin linje. 

– Vi har lyckats få igenom villkor så att militären endast får användas för att leverera bistånd i nödsituationer om det inte finns några andra alternativ, fortsätter biståndsminister Isabella Lövin.

Kritiken mot beslutet är dock hård från organisationen Oxfam:

– Vi har gett oss ut på en gungfly som vi inte vet vad den kan leda till. Det är med en stor besvikelse vi ser att regeringarna tagit dessa beslut som leder till att biståndet vrids till att gynna egna säkerhetsintressen. Åtgärder som syftar till att motverka terrorism ska betalas med budgetmedel från säkerhetsområdet, inte genom att regeringarna plundrar biståndskistorna, säger Sara Tesorieri, biträdande chef på OXFAM:s EU-kontor.

 

Ylva Bergman
Björn Widmark

Tip a Friend heading