Go to main navigation
Erdogan, Ban Ki-moon

Ban Ki-moon och Turkiets president Erdogan vid avslutningsceremonin för FN:s humanitära toppmöte.

Foto: World Humanitarian Summit

NYHET

Humanitära toppmötet ett fiasko

FN:s första humanitära toppmöte någonsin lyckades inte leva upp till förväntningarna om mobilisering av resurser och insamling av medel. Inget av länderna från säkerhetsrådet deltog i mötet. Den enda ledaren från de mäktiga G7-länderna som medverkade var Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

I samband med att mötet avslutades uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon stor besvikelse över att ledarna för världens mäktiga länder inte närvarade vid mötet. 

– Länderna i säkerhetsrådet och G7-ledarnas frånvaro är ingen ursäkt för att inte agera. De resurser som krävs för att rädda livet på tiotals miljoner människor motsvarar bara en procent av världens samlade militärutgifter, sa Ban Ki-Moon.

Han visade inga tecken på optimism för en snar lösning på konflikterna i Syrien, Jemen eller Sydsudan och sa att många länder har tröttnat på de givarkonferenser som FN organiserar varje år. Han betonade att 80 procent av FN:s humanitära resurser för närvarande går till kriser orsakade av människan. 

Turkiet hotar

Turkiets president Erdogan hotade under mötet med att om EU inte uppfyller sitt flyktingavtal med Ankara kommer inte avtalet att röstas igenom i det turkiska parlamentet. Flyktinguppgörelsen innebär att alla flyktingar som tar sig till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. För varje person som återförs ska Turkiet skicka en syrisk flykting till EU.

EU har lovat Turkiet ytterligare 3 miljarder euro i stöd 2017 och en lika stor summa utlovades förra året. I flyktinguppgörelsen ingår även ett löfte om att skynda på visumlättnader för Turkiet. Men detta kommer inte genomföras så snart som det först utlovades och först krävs att Turkiet uppfyller en lång rad krav.

Mycket snack?

Under de två dagar långa toppmötet där ledare för 173 länder deltog, däribland 55 stats- och regeringschefer, gjordes flera utfästelser om att göra mer för de 130 miljoner civila som drabbas av konflikter och naturkatastrofer. Men humanitära organisationer är tveksamma till dessa uttalanden.

Jan Egeland, tidigare FN-topp och nu generalsekreterare för Norska Flyktingrådet som har 5 000 anställda i 25 länder, var en av de starka rösterna under mötet.

Han menar att den humanitära sektorn inte klarar av att skydda civila från våld och att humanitärt bistånd måste användas mer effektivt och kostnadseffektivt för att inte svika de mest behövande.

Enligt honom når inte det humanitära biståndet ut till tusentals av de mest utsatta i världen.

– I Falluja i Irak finns det för närvarande över 50 000 civila i ett belägrat område under Islamiska statens kontroll. Den irakiska regeringen hjälper inte dem och humanitära organisationer kan inte nå dem. I Jemen är 20 miljoner civila bland de mest utsatta och koalitioner som stöds av västländer utför attacker mot civila, säger Jan Egeland.

Öppna gränserna 

Han uppmanade länders ledare att ställa sig frågan om de åtminstone kan sluta förse vissa väpnade grupper med mer vapen och pengar och i stället svartlista de grupper, arméer eller regeringar som systematiskt bryter mot den humanitära rätten, som bombar sjukhus och skolor och som utsätter kvinnor och barn för övergrepp.

– Vi behöver regeringar som går ut och säger att de kommer att upprätthålla humanitär rätt och FN:s flyktingkonvention, som håller gränserna öppna och håller asylrätten helig, säger han.

Han underströk att alla gränser borde vara öppna i Europa, i Gulfstaterna och i USA.

– Rätten till asyl var viktig för oss européer när det var vi som var de asylsökande och när vi tog initiativ till flyktingkonventionen. Varför är det inte lika viktigt nu när det är till oss som människor vänder sig för att få asyl?, säger han.

Peter Maurer, ordförande för Internationella Rödakorskommittén, skickade med en varning under mötet.

– Ju mindre vi gör för att hjälpa människor i konfliktområden desto mer kommer folk att tvingas förflytta sig. Att låta människor fastna i läger är inte en lösning.

 

Baher Kamal/IPS

 

 

Tip a Friend heading