Go to main navigation
Quatar workers

Fackföreningar bör vara en naturlig tredje part i Sidas samarbete med privata företag, konstateras i en rapport från EBA. På bilden arbetare i Qatar.

Foto: Jonas Gratzer

NYHET

Kritik mot Sidas stöd till näringslivet

Sidas samarbete med det privata näringslivet kritiseras av expertgruppen för biståndsanalys, EBA, som granskat företagsbiståndet. Två problem är bristen på transparens och att vinstintresse kan gå före mänskliga rättigheter. Från fackligt håll kommer skarp kritik mot att de anställdas perspektiv inte finns med.

Svenska företag har under senare år blivit allt viktigare biståndsaktörer. Nya företag, fler jobb och stärkt handel behövs för att fattiga länder ska få fart på näringsliv och tillväxt, och tanken är att företagsvärlden ska bidra till en sådan positiv utveckling. Den här formen av bistånd har enligt EBA ökat från 0,4 procent av biståndsbudgeten 2011 till 1,1 procent 2014.

Sida har också inrättat ett särskilt nätverk, Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Här ingår företrädare för runt 25 svenska företag och näringslivsorganisationer, och tanken är att de ska bidra med kunskaper och idéer om hur näringslivet kan stödja fattigdomsbekämpning.

Men samarbetet har fått kritik av både det statliga utvärderingsorganet EBA och de anställdas organisationer. Nyligen debatterades EBA-rapporten Now open for business – joint development initiatives between the private and public sectors in development cooperation på ett seminarium anordnat av fackföreningsrörelsens biståndsorgan Union to Union och EBA. En tidigare EBA-rapport, Business and human rights in development cooperation – has Sweden incorporated the UN guiding principles är också kritisk till hur företagssamarbetet fungerar idag.

Rapportförfattarna anser bland annat Sida inte har uppmärksammat konflikten mellan företagens vinstintresse och biståndsmålet om mänskliga rättigheter tillräckligt mycket. Grova kränkningar i arbetslivet i form av barnarbete, livsfarliga arbetsmiljöer och arbete till slavlöner förekommer i många länder, och utan ett tydligt regelverk för hur det svenska stödet ska användas finns risk att ”svenska biståndsmedel bidrar till människorättskränkningar, i strid med egna politiska mål och i värsta fall i strid med folkrättsliga förpliktelser”, skriver författarna till Business and human rights in development cooperation.

Bristande transparens

Rapporterna, som har undersökt allt statligt bistånd och inte bara Sidas, tar också upp risken för bristande transparensen i företagssamarbetet. Företagen har ofta sekretessklausuler för att skydda sina kommersiella intressen, vilket kan göra det svårt, och ibland omöjligt att granska hur biståndsinsatserna faktiskt har använts. Transparensen är en nyckelprincip för att öka förtroendet för effektiviteten i utvecklingssamarbetet, inte minst när det gäller partnerskap med privata företag, understryker författarna till Now open for business.

Även fackföreningsrörelsen har länge kritiserat näringslivsbiståndet i sin nuvarande form, inte minst det faktum att Sida inte har med facket som en självklar part i det här samarbetet trots att man representerar de anställdas intressen och har bred kunskap om arbetsvillkor och arbetsmarknad globalt. Fackföreningsrörelsens biståndsorgan Union to Union har Sida-stödd verksamhet på lokal, regional och global nivå i ett 90-tal länder, främst utbildning för anställda om deras rättigheter i arbetslivet och stöd att bygga demokratiska fackföreningar. Men man ingår alltså inte i Sidas företagsnätverk eller i andra samarbeten kring näringslivsstödet.

Fackföreningsrörelsen borde vara en naturlig samarbetspartner för näringslivsbiståndet, inte minst när det gäller att förbättra transparensen, menade Ann-Katrin Dolium, programhandläggare på Union to Union, som höll i seminariet.

– Våra medlemmar finns på företagen varje dag, inte bara då och då som konsulter och utvärderare, och vet precis vilka insatser som har genomförts och vad resultatet blev.

Välkomnar granskningen

Christer Wälivaara arbetar med internationella frågor för det fackliga nätverket 6 F, där bland andra fackförbunden Byggnads, Målarna och Seko ingår. Han har i många år arbetat internationellt med att stärka migrantarbetares och andra arbetstagares rättigheter och välkomnar EBA-rapporten.

– Det är den första granskningen av vad som hittills gjort inom det här området. Vi svenska civilsamhällesorganisationer har i många år påtalat behovet av granskning och analys, säger han.

Christer Wälivaara håller med EBA-forskarna om behovet av starkare regelverk för företagssamarbetet, till exempel att fackföreningsrörelsen ska vara en naturlig part.

– Sidas definition av näringslivet är helt fokuserat på företagande. Det är tvärs emot den mycket framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen, som bygger på att de fackliga organisationerna tillsammans med företagen och deras organisationer förhandlar om kollektivavtal, vilka i sin tur bidrar till en hållbar och inkluderande tillväxt för alla parter.

– Det är dags för Sida att bli ett nav för samarbete mellan alla oss som är delar av näringslivet så att det här biståndet blir effektivt. Det bör ske så snart som möjligt, så att vi kan utveckla arbetet med regeringens initiativ om Global Deal och det globala utvecklingsmålet 8, om Decent Work.

Underskattar Sidas rutiner

Ola Pettersson är enhetschef för Sidas enhet för näringslivssamverkan och partnerskap. Han tycker att rapporterna väcker intressanta frågor, men menar att författarna har underskattat de rutiner Sida redan har för att skydda de mänskliga rättigheterna i sina insatser, inklusive företagssamarbeten.

– Mänskliga rättigheter är ju ett av de viktigaste målen med hela Sidas verksamhet. Visst kan vårt arbete förbättras, men vi gör redan idag relevanta konsekvensbedömningar och uppföljningar.

Frågan om transparensen är angelägen och behöver analyseras mer, anser Ola Pettersson. Det handlar bland annat om vilka krav på öppenhet man kan ställa på en samarbetspartner när avtalet inte gäller direkt finansiellt stöd.  Samarbetet med den privata sektorn handlar i regel om att Sida och företag gemensamt stödjer insatser som både gynnar utvecklingsmål och företagets kommersiella intressen. Ett exempel är insatser för att minska vattenförbrukningen inom textilindustrin, vilket är viktigt för att nå miljömål och minska produktionskostnaderna för företagen.

– Här handlar det om hur mycket insyn vi kan begära i deras aktiviteter när vi ingår ett sådant partnerskap. Det är en angelägen fråga där vi håller på att se över våra rutiner.

Fackets engagemang i de här frågorna är välkommet, menar Ola Pettersson, men han delar inte bilden att Sida ensidigt samarbetar med företagen kring näringslivsutveckling.

– I Kambodja till exempel samarbetar vi med IF Metall, H&M och ILO för att förbättra villkoren inom textilindustrin.

 

Agneta Carleson

Tip a Friend heading