Go to main navigation
A small group of pro-Russian, pro-Communist, and other individuals hand out party newspapers below a statue of Russian revolutionary leader Vladimir Lenin on Freedom Square on what would have been his 144th birthday on April 22, 2014 in Kharkiv, Ukraine.

Proryska aktivister delar ut partipolitiska tidningar i Kharkiv i Ukraina. 

Foto: Brendan Hoffman/Getty Images

nyhet

Mänskliga rättigheter – 300 miljoner tas bort

Mänskliga rättigheter är under hård attack i många länder. Ändå drar Sida ner 300 miljoner på stödet till demokrati och mänskliga rättigheter.
– Vi drar inte ner mer här än vad snittet är på andra områden, säger biståndsminister Isabella Lövin till OmVärlden.

Sänkningen innebär att insatser till stöd för bland annat yttrandefrihet, kvinnors och barns rättigheter samt fria medier nu läggs på is, bantas eller stoppas. Skälet till neddragningen är att flyktingmottagandet i Sverige delvis finansieras genom besparingar i biståndet, samt de omprioriteringar av biståndet som regeringen begärt att Sida ska genomföra.

Besparingarna görs i Sidas särskilda anslag till mänskliga rättigheter och demokrati med 112 miljoner, samt i anslaget för reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet med 174 miljoner kronor. Totalt innebär detta en 15-procentig nedskärning av de båda anslagen.

Att regeringen begärt att Sida ska omfördela och spara i just dessa anslagsposter har väckt debatt, bland annat i OmVärlden i veckan. De mänskliga rättigheterna är under hård attack i många länder. Amnesty International varnar i sin årsrapport för 2015/16 för ”massiva angrepp på grundläggande fri- och rättigheter runt om i världen” och understryker att det internationella skyddet för mänskliga rättigheter är i fara.      

Det särskilda stödet till mänskliga rättigheter och demokrati inrättades av den förra regeringen och omfattar stöd till ett hundratal svenska och internationella organisationer, bland dem Raoul Wallenberg-institutet, Pen International, Svenska Institutet, Reportrar utan gränser och Ecpat. Syftet är att bidra till frihet från förtryck genom stärkande av mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratisering och rättsstatens principer. Stödet till Östeuropa, västra Balkan och Turkiet omfattar 13 länder och går bland annat till att utveckla civilsamhället och offentlig förvaltning, samt till att stödja jämställdhet och yttrandefrihet.

Det statliga medieinstitutet Fojo, som stödjer utveckling av oberoende och professionella media i låginkomstländer, hör till dem som drabbas av besparingarna. Ett i stort sett färdigplanerat projekt för att stärka media och yttrandefrihet och motverka rysk propaganda i Ukraina, Moldavien och Georgien fick nej, trots att Sida ansåg det vara en angelägen insats. Projektet skulle pågå under fyra år och kosta totalt 30 miljoner kronor.

– Det är väldigt tråkigt. Projektet handlar om att ge media i Rysslands närområde verktyg och kunskap för att granska makten, säger Lars Tallert, utvecklingschef på Fojo som nu istället planerar att vända sig till Sidas norska motsvarighet Norad:

– Vi samarbetar med flera andra givare och biståndsaktörer. Men självklart bör Sverige vara drivande när det gäller ett sådant grundläggande demokratistöd som stöd till fria medier, fortsätter Lars Tallert.

Raoul Wallenberginstitutet, RWI, har fått besked om att ett anslag till stöd för insatser i Vitryssland har halverats, från 8 till 4 miljoner, berättar RWI:s biträdande direktör Rolf Ring. Stödet är femårigt och används för att bygga upp kontaktnät inom den akademiska världen och civilsamhället. Verksamheten i år kommer nu att dras ned kraftigt.

– Det är beklagligt, men vi hoppas att det är en engångshändelse och att vi kan fortsätta som planerat nästa år, säger Rolf Ring.

Eva Lövgren, enhetschef på Sida, är ansvarig för det särskilda demokrati- och MR-stödet. Arbetet med att omförhandla redan ingångna avtal med olika samarbetspartners och planera insatser till en lägre kostnad kommer att pågå under hela året, säger hon.

Efter vilka principer sker neddragningarna?

– Vi värnar om små organisationer som har en stor del av sin finansiering via oss och vi startar inga nya projekt. Istället förlänger vi avtalsperioderna så att man kan jobba längre med samma anslag.

Eva Lövgren vill inte kommentera regeringens beslut att dra ned på just detta anslag, men konstaterar att det är ovanligt med den här typen av nedskärningar.

– Men vi har också en mycket speciell situation med stora flyktingströmmar.

Varför valde då regeringen att skära ned i stöden till mänskliga rättigheter när det ändå är relativt små poster, samtidigt som nedskärningarna blir kännbara för organisationerna?  

– Vi drar inte ner mer här än vad snittet är på andra områden. I detta svåra läge har vi valt att värna de områden där svenskt bistånd gör allra störst nytta: de mest allvarliga humanitära kriserna, fredsbyggande insatser och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, säger biståndsminister Isabella Lövin.

Om avräkningarna även nästa år blir kvar på en hög nivå, finns det risk att anslagen bantas ytterligare? Eller kan mottagarorganisationerna räkna med att verksamhet är tryggad på dagens nedbantade nivå?

– Vår ambition är givetvis att vi inte ska tvingas skära mer inom biståndet, Sverige ska ha ett bistånd i världsklass. Vad gäller beslut om stöd till specifika insatser eller organisationer är det Sida som fattar dessa.

Är ambitionen att ha kvar särskilt stöd till mänskliga rättigheter och om möjligt höja det igen?

– Mänskliga rättigheter kommer alltid att vara en prioritering för oss. Till sommaren presenterar vi en särskild skrivelse för riksdagen. Ett flexibelt stöd till enskilda MR-försvarare, civilsamhällesorganisationer och kvinnorättsgrupper är oerhört viktigt. Det är centralt för att möta den oroande trend vi ser i världen, där utrymmet för ett fritt civilt samhälle minskar i en rad länder, fortsätter Isabella Lövin.

 

Agneta Carleson

Tip a Friend heading