Go to main navigation
Silhuetter av flyktingar med EU-flaggan i bakgrunden.

Foto: Illustration Sascha Klasan

NYHET

Nu ska biståndspengar stoppa flyktingar och träna poliser

Med rasande fart driver EU nu igenom nya överenskommelser för att minska migrationen. Nio nya sådana pakter föreslås med länder som kränker de mänskliga rättigheterna. Utan parlamentets fulla insyn föreslås att bistånd flyttas till fonder som kan finansiera förstärkta gränskontroller.

EU-kommissionen, EU:s exekutiva organ, håller just nu på att förhandla fram överenskommelser som de själva kallar ‘pakter’ med så kallade prioriterade länder som ska samla flyktingar. Pakterna är en del av EU:s nya partnerskapsramverk för migration och syftar precis som överenskommelsen mellan EU och Turkiet till att minska migrationen till Europa.

Jordanien, Libanon, Niger, Nigeria, Senegal, Mali, Etiopien, Tunisien och Libyen är kommissions första tilltänkta prioriterade partners. Det är från eller igenom dessa länder som flest människor flyr till EU. EU har sedan tidigare genom sin regionala förvaltningsfond för Syrien stöttat Jordanien (med 58 miljoner euro) och Libanon (med 97 miljoner euro) med resurser för att klara av flyktingmottagandet från Syrien. Nu vill EU att stödet till Jordanien och Libanon ska ingå i de nya tilltänkta pakterna.

Vi vill använda en blandning av positiva och negativa incitament för att belöna de länder som villigt och effektivt samarbetar med oss, och för att säkerställa att det blir konsekvenser för dem som inte gör det. Detta inkluderar användningen av våra bistånds- och handelspolicys för att skapa inflytande, sa Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, när ramverket presenterades i Europaparlamentet. 

Bistånd flyttas till särskilda fonder

EU:s förvaltningsfond för Afrika har skapats för att finansiera projekt som har med har migration att göra. Pengarna är direkt relaterade till unionens nya partnerskapsramverk för migration. 500 miljoner euro kommer från den Europeiska utvecklingsfonden som är EU:s huvudsakliga biståndsverktyg. Den totala budgeten för förvaltningsfonden är 1,8 miljarder euro. Kommissionen säger att förvaltningsfondens budget ska öka till 8 miljarder över fem år.  

"Ska skapa jobb - och träna poliser"

Projekten som ska finansieras fokuserar alla på att stävja migration. I vissa fall handlar de om att skapa jobb och tillgång till basala nödvändigheter för de mest utsatta grupperna i partnerländerna så att de kan stanna kvar. I andra fall handlar projekten om att träna partnerländernas polis, militär och gränspolis för att förstärka deras förmåga att förhindra vad EU kallar irreguljär migration. Fonden ska även stödja projekt kopplade till effektiva återvändanden av flyktingar från EU till sina hemländer samt kapacitetsbyggande av statliga institutioner för att skapa stabilitet och kapacitet att styra landet.

Även EU:s externa investeringsplan ska användas för att belöna de länder som samarbetar kring migrationsfrågan. Upp emot 32 miljarder euro väntas kunnas lånas ut. 

EU pressas till överenskommelser

Karen Mets, påverkans- och policyrådgivare på Internationella Rädda Barnen, är kritisk till att EU-kommissionen med sådan fart driver igenom dessa stora förändringar i migrationspolicys utan transparens och inflytande från EU-parlamentet.

– EU:s medlemsländer pressar just nu EU att se till att migrationen in i EU motverkas. De kräver snabba resultat. Jag tror det är därför kommissionen driver på förändringarna så snabbt, säger Karen Mets. 

Cecilia Wikström (L), talesperson för EU-parlamentsgruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, förklarar hur EU-parlamentet kringgåtts när dessa pakter förhandlats fram.

 

"Vi har inte fått någon information, det är allvarligt, vi ändå folkvalda"

– De här avtalen ploppar upp som svampar ur marken utan att parlamentet blivit informerat. Kommissionen säger själva att pakterna inte får kallas för avtal för då riskerar de att själva dras inför EU domstolen då parlamentet egentligen ska ha medbestämmande när det kommer till både budget och politiken kring migrationsfrågor enligt EU fördraget. Det finns ingen demokratiskt utvärdering. Vi har inte fått någon information alls. Det tycker jag är allvarligt. Vi är ändå folkvalda, förklarar Cecilia.

Karen Mets tycker även hon att det är problematiskt att EU-parlamentet, som är folkvalt, inte har kontroll över budgeten för till exempel den Europeiska utvecklingsfonden. 

– De har ingen kontroll över att pengar nu tas därifrån och omdirigeras till att tackla migrationsfrågor. På grund av hur pengar omdirigeras från utvecklingsfonden tycker jag det är viktigt att det finns en demokratisk kontroll för att se hur dessa pengar används. EU-parlamentet borde ha en större roll i att fastställa och övervaka dessa typer av budgetar, förklarar hon.

Vilka pengar går till vad?

– I de så kallade trustfonderna finns inte bara pengar som flyttats från biståndet, utan också pengar från medlemsstaterna. Kommissionen kan hävda att pengar som används till övervakning och polisträning härstammar från andra budgetar än biståndet. Om det stämmer återstår att se när kommissionen redovisar medlen i trustfonderna, säger Bodil Valero, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Karen Mets fortsätter att förklara det allvarliga i att biståndspengar klumpas ihop med handelspolicys, återkomstavtal och avtal om återföring av migranter – och presenteras som delar i pakter för att stävja migrationen.

Allt svårare få insyn och förstå

– Det blir väldigt svårt för oss att se vilka format dessa ‘pakter’ kommer ha och hur de kan övervakas. Jag menar, vi från civilsamhället vet ingenting, jag tror inte parlamentet är insatta i någonting heller. Det är ett problem, säger Karen Mets.

Kritik har även lyfts från flera civilsamhällesorganisationer att överenskommelserna kommer bli kontraproduktiva på grund av hur och med vilka länder EU väljer att samarbeta.

Amnesty International har bland annat sagt att ”EU:s stöd till tredjepartsländer borde vara baserat på behov, inte politik”.

– Om du arbetar med tvivelaktiga regimer och ger dem makt sätter du dig i en svår situation. De kan säga, "vi håller migranterna och flyktingarna här så nu måste ni göra detta och detta för oss". Samtidigt tummar EU på principer om mänskliga rättigheter i pakterna. Tummandet kommer göra att fler brott mot mänskliga rättigheter sker i dessa partnerländer vilket bara kommer skapa mer migration, förklarar Karen Mets./>"Länder som kränker mänskliga rättigheter"

De länder EU nu planerar att sluta pakter med är kända för att inte respektera de mänskliga rättigheterna. Under det senaste året har till exempel 500 personer dödats av säkerhetsstyrkor under demonstrationer i Etiopien, enligt Human Rights Watch.

Den 13 oktober inledde EU också samtal där tillfälliga uppehållstillstånd föreslås bli en påtvingad standard för EU:s medlemsstater.

Den 20 oktober flyger Stefan Löfvén till ett toppmöte med Europeiska rådet, som bland annat fastställer EU:s gemensamma utrikes- och säkehetspolitik. Där ska han få en uppdatering om EU:s nya ramverk för partnerskap gällande migration, hur förhandlingarna med de prioriterade länderna för partnerskap går och resultatet av EU:s avtal med Turkiet.

– När EU istället för avtal sluter informella överenskommelser, eller som i Turkietfallet, bara publicerar ett meddelande, innebär det att Europaparlamentet kringgås. Att kommissionen så uppenbart struntar i parlamentet gör att många folkvalda i europaparlamentet är minst sagt upprörda, säger Bodil Valero, EU-parlamentariker för MP.

 

André Larsson / Ylva Bergman

 

 

Tip a Friend heading