Go to main navigation
isabellalovin_1 kopia.jpg

Större fokus på långsiktighet - men hur är det med prioriteringarna? 

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

NYHET

Nytt ramverk för svenskt bistånd

I dag lanseras ett nytt policyramverk för den övergripande inriktningen av svenskt bistånd. Regeringen fokuserar mer på hållbara resultat – och mindre på detaljkontroll. Remissrundan gav nästan 190 svar. Ett tecken på stort engagemang, enligt biståndsminister Isabella Lövin.

Alliansens biståndspolitiska plattform lanserades – efter viss kritik på brist på förankring – under våren 2014. Sedan dess har mycket hänt. Förra året kom världens ledare överens om de 17 globala målen inom Agenda 2030, om nya klimatmål och om en handlingsplan gällande biståndsfinansiering.

Enligt biståndsminister Isabella Lövin är den nya biståndspolitiska dagordningen anledningen till att regeringen nu tagit fram ett nytt policyramverk, tydligt kopplat till Agenda 2030 och med en ambition att synliggöra hur olika områden är knyter an till varandra.

– I ljuset av den här nya biståndspolitiska dagordningen behöver vi ett omtag av politiken där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet vävs ihop. Ett konkret exempel är att Sverige har drivit på starkt för att den gröna klimatfonden ska ha en jämställdhetspolicy. Det är otroligt viktigt att inte bara ge teknisk hjälp till miljö- och klimatarbete utan också tänka på demokrati, mänskliga rättigheter och deltagande, säger Isabella Lövin.

Medan ramverket PGU – Politik för Global Utveckling – är övergripande och styr samtliga politikområden är det nya policyramverket ett styrdokument just för biståndet, riktat till myndigheter och utförare.

Redan i PGU:n från 2003 låg fokus på rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv. I policyramverket lyfts ytterligare tre perspektiv in: miljö och klimat, jämställdhet och konflikt. Dessa områden är enligt Isabella Lövin särskilda utmaningar som kräver mer fokus. 

Nytt förhållningssätt till resultat

Genom policyramverket vill regeringen också markera en ny politisk riktning för det svenska biståndet. Tydligast blir det i förhållningssättet till resultat och biståndseffektivitet. Alliansen drev en biståndspolitik med starkt fokus på kontroll och resultatbaserad styrning. I deras biståndsplattform nämns ordet resultat i olika former hela 132 gånger; att jämföra med 23 i den rödgröna regeringens policyramverk.

Isabella Lövin betonar att hon givetvis vill se resultat med biståndet men i högre grad lägger fokus på långsiktig och hållbar måluppfyllelse.

– Det svenska biståndet är väl kontrollerat när det gäller uppföljning. Men svåra miljöer kräver ibland risktagande. Att jobba långsiktigt och metodiskt med möten mellan klanledare och stöd till kvinnors deltagande i uppbyggnaden av Somalias kan till exempel vara svårt att rapportera i termer av hur många liv svenskt bistånd har räddat i år. Men det är ju så ett effektivt bistånd på lång sikt ser ut, säger hon. 

Fokus på samordning och kunskapsutbyte

Mycket fokus ligger också på att i linje med internationella rekommendationer arbeta utifrån givarsamordning, dialog, kunskapsutbyte och långsiktiga nationella planer upprättade tillsammans med mottagarna.

– Den förra regeringen hade mycket fokus på korruption och att det inte skulle försnillas pengar. Det vill vi givetvis bygga vidare på men vi vill se en tydligare inriktning på lokalt ägarskap och partnerskap. Det finns en rad dåliga erfarenheter med att biståndet blir alltför instrumentellt när det styrs av givarna. Utan egen drivkraft hos mottagarna brukar det inte nå särskilt långt, säger Isabella Lövin.

 

Kritik om bristande prioriteringar

Regeringens policyramverk har gått ut på remiss. Nästan 190 – eller mer än 700 sidor – remissvar har inkommit; ett hälsosamt tecken på ett stort engagemang, enligt Lövin. Invändningar har bland annat handlat om att dokumentet är alltför brett formulerat och inte tillräckligt tydligt visar på prioriteringar och målkonflikter.

– Även om vi inte är så oerhört framträdande på en del områden så är det bra att vi har koll på vad som händer och kan vara med och påverka. Det är också viktigt att se vad vi gör i förhållande till andra. Norrmännen är till exempel jättestora på skog. Då behöver vi kanske inte göra det, säger Isabella Lövin.

Remissrundan har enligt henne inneburit förtydliganden och förbättringar men inga avgörande förändringar. Policyramverket kommer nu att översättas till engelska, finnas tillgängligt på ambassaderna och delas ut inom EU samt till FN-organisationer och andra aktörer som Sverige arbetar med.

– Tanken är att ramverket också kan vara till hjälp för andra länder som intresserar sig för vår biståndspolitik, säger Isabella Lövin.

 

Karin Elfving

 

Tip a Friend heading