Go to main navigation
fotoforumsydGruvorSydafrikamaj2016.png

Foto: groundWork

nyhet

Pensionspengar fortsätter kränka mänskliga rättigheter

Det ställs allt hårdare krav på hållbara investeringar och AP-fonderna sackar efter. Nu ifrågasätts fondernas agerande av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samtidigt som förslaget på ett nytt regelverk för fonderna ligger på is.

AP-fonderna (Allmänna Pensionsfonderna) förvaltar kapital för den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension. Totalt ansvarar fonderna för 1 500 miljarder kronor och flera av investeringarna kan kopplas till kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och klimatförändringar.

Svenska AP-fonderna har bland annat investerat tre miljarder i de företag som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia. I gruvans spår har ursprungsbefolkningen i området tvångsförflyttats och befolkningen i fler byar riskerar samma öde. Bland investeringarna ligger 886 miljoner kronor i det franska oljebolaget Total som – i strid med internationell rätt – prospekterar utanför Västsaharas kust. Kritiker hävdar att investeringen legitimerar Marockos ockupation av Västsahara.

Det är desvärre inget unikt. FIAN Sverige, Kristna fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna har nyligen släppt en skuggrapport som lyfter tre exempel som visar att AP-fondernas investeringar kränker mänskliga rättigheter. De exempel som tas upp handlar om markköp i konfliktområden i Brasilien, mångmiljardstora investeringar i koldioxidintensiva företag (vilket bidrar till klimatförändringar) och Marlingruvan i Guatemala som i flera år varit omdiskuterad på grund av människorättskränkningar och miljöförstöring

 

Dialog bättre än dra sig ur
AP-fondernas generella hållning är att dialog är det bästa verktyget för påverkansarbete, istället för att dra sig ur affären. Men det riktas skarp kritik mot transparensen i dialogen, om vilka krav som ställs på bolagen och vilka incidenter det handlar om. Forum Syd, Kristna fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna menar att det behövs ett nytt regelverk för fonderna, där hållbara och ansvarsfulla investeringar görs till lagkrav.

– AP-fonderna förvaltar alla svenskars pensionspengar och allmänheten måste ha möjlighet till insyn. Bristen på transparens försvårar möjligheten att undersöka om markköpen bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstörelse”, menar Ana Nylander ordförande för Latinamerikagrupperna.

Var femte år granskas de stater som har undertecknat konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den 7-8 juni är det Sveriges tur att bli förhörd om hur staten lever upp till sina åtaganden. En av de frågor som kommer att tas upp är Sveriges ansvar för AP-fondernas investeringar utomlands. Organisationen FIAN är rådgivare i FN:s kommitté och vill stoppa att AP-fonderna utreder sig själva.

– Sverige bör införa ett starkt regelverk för AP-fonderna som tydliggör att investeringar måste ske med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och överenskomna klimatmål, säger Rebecka Jalvemyr kanslichef på FIAN Sverige och rådgivare till kommittén.

 

Inga nya regler i sikte
För ett år sedan kom ett förslag om nya regler för fonderna, som lades på is efter bara några månader. I vårbudgeten satte regeringen ett mål att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier som i flera år drivit på för skärpta krav när det gäller miljö och mänskliga rättigheter, samt lyft frågan om fondernas fossila investeringar. Men deras motioner har röstats ner av de andra partierna i riksdagen.

Etikrådet arbetar med att påverka till ett mer hållbart företagande och är ett samarbete mellan Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. AP-fonderna och Etikrådet är på flera sätt involverade globalt vad gäller FN:s globala mål för hållbar utveckling - Agenda 2030 och arbetar sedan 2007 för att fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

– Frågan är vad som är rimligt att förvänta sig av bolagen vi arbetar med? AP-fonderna håller inte på med välgörenhet, men de ska ta sitt ansvar och arbeta professionellt, säger John Howchin, generalsekreterare för Etikrådet.

– Omförflyttningar av lokalbefolkning vid stora gruvprojekt är vanligt förekommande och Etikrådets erfarenhet är att det är svårt att tillgodose allas önskemål vid dessa omförflyttningar, menar John Howchin. 


Björn Widmark

Tip a Friend heading