Go to main navigation
military-somalia-webb.jpg

Kan biståndspengar hamna här i framtiden? Somaliska regeringssoldater patrullerar staden Wanlaweyn som man 2012 återtog från al-Shabaab. Flera DAC-länder vill använda biståndspengar i kampen mot terrorismen.

Foto: Abdurrahman Warsameh/IPS

NYHET

Svenskt ja till militära insatser som bistånd?

Sverige har hittills varit motståndare till att biståndsmedel ska kunna användas för militära ändamål. Den 18 februari avgörs frågan i OECD-DAC. Statssekreterare Ulrika Modéer utesluter inte att Sverige trots allt kan komma att stödja ett ja: "Men jag är övertygad om att förslaget blivit betydligt bättre genom att Sverige varit aktiva i förhandlingarna."

Det är i OECD-ländernas biståndskommitté DAC (Development Assistance Committe) som de gemensamma regler sätts som bland annat styr vad som får räknas in i länders officiella bistånd. Den 18-19 februari äger DAC:s nästa högnivåmöte rum då det bland annat ska beslutas om nya regler för biståndet. Omvärlden har tidigare skrivit om att biståndet kan komma att riskera att finansiera militära insatser. Nu rycker ett beslut alltså närmare.

I en debattartikel på OmVärlden debatt skriver femton svenska organisationer att de är oroliga för att reglerna för biståndet kan ändras så att det därmed kommer att bli möjligt att ge bistånd till militära ändamål. Inga officiella dokument har dock presenterats för andra än i den inre kretsen, något som rimmar illa med det annars rådande mantrat att biståndet ska vara öppet och transparent.

Erik Solheim, ordförande för DAC, menar att de förändringar det handlar om är små justeringar med många säkerhetsmekanismer och att det dessutom handlar om små belopp som t ex kan användas till utbildningar.

Men Sverige har alltså gått med på det här?

– Mötet är på torsdag-fredag och det är först då det blir beslut, svarar Erik Solheim.

Bristande öppenhet

Jeroen Kwakkenbos är ansvarig för policy och påverkansarbete på Organisationen Eurodad (European Network on Debt and Development) i Bryssel. Han är mycket kritisk till hur processen gått till:

– Det saknas helt transparens, inga handlingar har lämnats ut och det var mest av en slump som vi märkte att något var på gång.

Ett av de länder som sägs vara drivande när det gäller nya kriterier för biståndet är Frankrike. Det var också efter terrorattackerna i Paris som frågan om att kunna använda bistånd för militära ändamål på allvar kom upp på agendan.

– Det var då vi började höra märkliga rykten om hur viktigt det var att använda biståndsmedel för att stärka säkerhetsagendan, men några förslag har över huvud taget inte lämnats ut. Och ju mer de sa att vi inte behövde oroa oss, desto oroligare blev vi, fortsätter Jeroen Kwakkenbos som är starkt kritiskt mot den bristande öppenheten i OECD-DAC:

– Biståndsgivarna pratar mycket om behovet av transparens men på DAC tas alla beslut bakom lykta dörrar. Det är inte rimligt!

Att Sverige är kritisk mot förslaget bekräftas av Ulrika Modeér som är statssekreterare hos biståndsministern och den som kommer att leda den svenska delegationen vid DAC-mötet.

– Sverige har under lång tid sett med oro på utvecklingen och arbetat aktivt med att få en diskussion inom OECD-DAC kring de risker vi ser. Det handlar dels om att fler kostnader ska täckas av biståndet. Men framför allt finns det ett scenario där sammanblandningen mellan militär och civil verksamhet riskerar biståndsaktörernas möjlighet att verka, säger Ulrika Modéer. 

Betyder det här att Sverige kommer att motsäga sig alla former av bistånd genom militära aktörer inom ramen för de nya DAC-riktlinjerna? Ulrika Modéer svarar inte direkt på frågan, utan säger: 

– Vi har varit tydliga och skarpa och det ser ut som att vi kunnat påverka processen i en positiv riktning, men vi har varit ensamma, vilket är väldigt beklagligt. Vi får se vad det blir för slutresultat, men jag kan säga så mycket som att jag är övertygad om att det blivit betydligt bättre genom att Sverige varit så aktiva i de här förhandlingarna.

Men det finns en möjlighet för Sverige att ställa sig utanför en överenskommelse?

– Ja, den möjligheten finns, men OECD-DAC är en så pass viktig organisation, och därför tycker vi att det är viktigt att stärka OECD i dess roll. Därför har vi gått in dokumenten och försökt få bort skrivningar som vi tycker är olämpliga.

 

David Isaksson

Tip a Friend heading