Go to main navigation
PERU-marrättigheter.jpg

Ursprungsbefolkning i Peru använder avancerad teknik för att kartlägga mark– och skogsrättigheter i ett av pilotprojekten.

Foto: Communitylandrights.org

NYHET

Nu ska biståndet säkra markrättigheter – med Stockholm som bas

Ett unikt pilotprojekt som i fyra år kämpat för flera urfolks markrättigheter blir nu en permanent fond med globalt huvudkontor i Stockholm – och bara i Indonesien kan 1,5 miljoner hektar säkras till över 450 urfolk.

Efter att har varit ett pilotprojekt i fyra år går nu organisationen Internationella fonden för mark– och skogsrättigheter (The Tenure Facility) in i nästa fas. Därtill ska fondens huvudkontor ligga i Stockholm. 

Den positiva nyheten har uppmärksammats runt om i världen. Skådespelaren och miljöaktivisten Leonardo DiCaprio valde att twittra om det seminarium om land- och markrättigheter som pågår i Stockholm mellan 3-5 oktober, och där nyheten om fonden ingår.

Idag lever cirka 2,5 miljarder av jordens befolkning på hälften av världens mark, och använder den enligt traditionella system. Men bara tio procent av ursprungsbefolkningen har juridisk rätt till marken. Enligt Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter finns en fjärdedel av allt kol som lagras ovan jord i de tropiska skogarna, och forskning visat att när urfolkens rätt tillgodoses så minskar skogsaverking utsläppen av koldioxid.

De positiva resultaten med klargjorda markrättigheter har under pilottiden varit många enligt organisationen. Tydligare rättigheter motverkar klimatförändringar, minskar risken för att företagsinvesteringar leder till konflikter om mark och gör istället att lokalbefolkningar får det bättre ekonomiskt och socialt.

– Framgången för fonden bygger på att alla måste vara med i processen; lokalbefolkning, myndigheter, organisationer och företag. Det betyder att resultaten blir hållbara och långsiktiga, eftersom ingen part lämnas utanför, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin.

Sex länder ingick

Under fyra åren har pilotprojektet bedrivits i sex länder. De länder som ingått är Indonesien, Mali, Peru, Kamerun Liberia och Panama. Sida har sedan 2014 gått in med 100 miljoner kronor och fonden har bland annat stöttats även av Sidas norska motsvarighet, Norad, och amerikanska Ford Foundation. 

Samtliga projekt uppges ha gett mycket bra resultat. I Peru har ett unikt partnerskap mellan regionala regeringen, organisationer och ursprungsbefolkningen säkrat landrättigheter för 60 000 hektar i fem olika områden. Pilotprojektet, som sträcker sig kring Madre de Dios, tar nu sikte på att säkra landrättighter för all ursprungsbefolkning i området.


Läs mer: Är miljön värd att dö för?

Läs mer: Världens småbönder förlorar sina jordar


En av de viktigaste lärdomarna från pilotprojektet har varit  regeringarnas agerande. Flera av de möjliga donatorerna tvekade inför att delta i projekt som riskerade att undermineras eller stoppas av regeringar som upplevde projektet som ett hot. Och det är en reell oro: sedan 2012 har 60 länder i världen krympt utrymmet för grundläggande mänskliga rättigheter.

– Det fanns en förutfattad mening om att regeringar inte skulle samarbeta utan att själva kontrollera finanserna. Men det visade sig att genom att stötta ursprungsbefolkningar löste ett problem för flera regeringar, säger Nonette Royo, VD för fonden och som själv växt upp i en diktatur. 

Mark- och landrättigheter har varit ett problem under en väldigt lång tid, men det är en fråga som har fått mycket större uppmärksamhet under de senaste åren, framför allt från privat sektor. Ford Foundation är den näst största filantropiska stiftelsen i USA efter Bill & Melinda Gates Foundation.  

– Insikten om att de som är närmast problemen ska vara delaktiga i förändringen har inte varit den drivande idén inom utveckling under en väldigt lång tid. Därför har detta inte skett tidigare, säger Darren Walker, VD för Ford Foundation. 

Mot ett krympande civilsamhälle

Projektet har – trots alla positiva resultat – mött motgångar. I Liberia har 40 procent av marken sålts till företag. På marken bor människor som riskerar att tvångsförflyttas och skog som riskerar att huggas ner. Rättigheterna till marken säljs illegalt av politiker, i konflikt med regeringens policy. Trots att The Tenure Facility för dialog med liberias regering så fortsatte de illegala avtalen att skrivas.

– Projekt som det här motarbetas av starka ekonomiska krafter och de som vill krympa civilsamhällets inflytande. Därför måste vi samarbeta med olika aktörer ur privat sektor och civilsamhället för att skapa förändring, säger biståndsministerns statssekreterare Ulrika Modéer.

I Indonesien är ursprungsbefolkningens rättigheter inskrivna i konstitutionen - men i praktiken har det haft lite betydelse, då exploateringen av områden fortgått. Fortfarande saknas ursprungsbefolkningen dokumentation, och många områden har tagits över av stora företag. 30 procent av marken ligger idag i händerna på stora företag, vilket lett till enorma skogsaverkingar med farliga skogsbränder till följd.


 Läs mer: Nätverk av kvinnor stoppade illegal avverkning

Läs mer: Ursprungsfolk skyddar 80 procent av världens biologiska mångfald


En studie av konsulterna TMP Systems och Rights and Resources Initiative (RRI), som tittat närmare på konflikter mellan storföretag och lokalsamhällen konstaterar att tre fjärdedelar av alla konflikter bottnar i tvångsförflyttningar kopplade till palmoljeplantage i Indonesien. 

Pilotprojektet i Indonesien har nu hittat en möjlighet att säkra landrättighter för utsatta grupper. Det handlar om samverkan mellan lokala beslutsfattare, att ta fram kartor över utsatta områden, fastställa juridiken, att involvera myndigher och civilsamhället –  liksom aktivt inkludera ursprungskvinnor. 

En framkomlig väg har varit att säkra rättigheter på distriksnivå där nationella riktlinjer saknats. Om allt faller väl ut i Indonesien kan över 1,5 hektar, som tillhör 450 olika ursprungsbefolkningar, nu faställas på detta vis.

Chef för Internationella fonden för mark– och skogsrättigheter, som startades av Rights and Resources Initiative (RRI) 2014, blir advokaten Nonette Royo. De senaste 20 åren har Royo arbetat i Filipinerna och Indonesien med lokalbefolkningarnas rätt till naturresurser.

Josefine Elfström

Björn Widmark

*texten har uppdaterats med citat

Tip a Friend heading