Go to main navigation
240178 (1).jpg

En kvinna vilar bredvid sin packning innan hon ska korsa Kaya-bäcken nära Afoji, Moyo-distriktet, norra Uganda.

Foto: Natalia Jidovanu

Amnesty: biståndsgivare sviker Afrikas största flyktingkris

Hundratusentals sydsudaneser söker säkerhet i Uganda, bort från krig, sexuellt våld och svält. Men finansieringen räcker inte till och människor står utan mat, vatten och skydd. Det skriver Amnesty International i en kritisk rapport.

Efter Afghanistan och Syrien är flyktingkrisen i Uganda just nu världens tredje största. Över 900 000 människor har flytt konflikten i Sydsudan där svält och våld riktat mot etniska grupper är utbrett. Varje dag kommer tusentals människor över gränsen till Uganda, som hamnat under hård finansiell press.

– Biståndsgivare, däribland USA, EU-länderna, Kanada, Kina och Japan, måste öka stödet till Uganda genom att garantera snabb finansiering. Detta gäller både flyktingarnas omedelbara och långsiktiga behov. Dessa flyktingar får inte bli nästa offer för staters kollektiva misslyckande kring att samarbeta i dessa frågor, säger Muthoni Wanyeki, Amnesty Internationals regionchef för Östafrika, Afrikas Horn och den stora sjöregionen (Demokratiska republiken Kongo, Burundi och Rwanda).

Researchers från Amnesty International har besökt flera flyktingläger i norra Uganda för att dokumentera konsekvenserna av den otillräckliga finansieringen.

”Flyktingar och biståndsaktörer talade om en desperat brist på mat, vatten, skydd och andra grundläggande rättigheter till följd av bristen på finansiering. Stöd för utsatta grupper – som barn och vuxna med funktionshinder, samt äldre – är också kraftigt bristfällig”, skriver Amnesty International i ett pressmeddelande

Pengarna räcker inte

I en ny rapport konstaterar Amnesty International att ”rika länder sviker sitt ansvar att hjälpa Uganda att stödja de tusentals flyktingar som flyr från dödligt våld, sexuellt våld och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Sydsudan.”

FN:s appell för insamling av resurser till sydsudanesiska flyktingar hade i maj månad bara finansierats till 18 procent. I rapporten skriver Amnesty International att ”Uganda, och flyktingarna från Sydsudan, har blivit de senaste offren i ett kollektivt och skamligt misslyckande i internationellt samarbete.”

Konsekvensen är att de sydsudanesiska flyktingarna i Uganda i dag inte får sina grundläggande behov som mat, vatten och boende tillgodosedda. De får inte heller tillgång till psykosocialt stöd. Situationen leder till ”förödande konsekvenser” för flyktingarnas liv i lägren och för Ugandas möjligheter att upprätthålla sin progressiva och välkomnande flyktingpolitik.

"Rena mardrömsberättelser"

Läkare utan gränser, som jobbar både i Uganda och Sydsudan, har också märkt hur FN-organen och Uganda saknat resurser för att hantera flyktingströmmarna. Många flyktingar har missat hälso- och vaccinationsbedömningar. Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser, säger att registreringen av nyanlända flyktingar inte fungerat.

– Efter den senaste upptrappningen av våldet i Sydsudan har det under vissa perioder kommit så många som 2 500 nyanlända om dagen till Uganda och UNHCR har inte haft kapacitet att registrera alla. Så responsen har varit undermålig och hela tiden laggat efter. Det är uppenbart att man borde ha trappat upp krisresponsen mycket tidigare, säger han.

Den 22-23 juni hålls en stor givarkonferens i Kampala under parollen "Refugee Solidarity" med mål att mobilisera resurser för flyktingmottagningen i Uganda.

– Därför är det jätteviktigt att man nu slår på stora trumman om de problem som finns i regionen. Uganda är just nu det land i Afrika som har flest flyktingar och det är märkligt att det inte fått mer uppmärksamhet, säger Pieter-Jan van Eggermont.

Berättelserna från flyktingarna i Uganda vittnar om ett hänsynslöst våld i Sydsudan som inte visar några tecken på att avta.

– Från våra patienter har vi hört rena mardrömsberättelser om systematiska avrättningar och väldigt mycket sexuellt våld. Över 7 av 10 kvinnor säger att de blivit gruppvåldtagna. Civila har massakrerats bara för att de råkat bo i fel område och blivit förknippade med ena sidan i konflikten, säger Pieter-Jan van Eggermont.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading