Go to main navigation
filippinerna-duterte-amnesty.png

Den filippinska polisen dokumenterar en person som polisen skjutit ihjäl under kampanjen mot narkotikan.

Foto: Skärmdump från Amnestys film If you are poor you are killed : Extrajudicial executions in the Philippines

Nyhet

Amnesty: Dutertes drogkrig kan vara brott mot mänskligheten

Utomrättsliga avrättningar, betalda mördare på polisens ”lönelista”, planterade bevis, korruption och förfalskade rapporter. Dutertes krig mot drogerna på Filippinerna kan utgöra brott mot mänskligheten, enligt Amnesty.

Som OmVärlden tidigare rapporterat har antalet dödsoffer i Filippinernas president Rodrigo Dutertes ”krig mot drogerna” nu överstigit 7 000. Det är mer än 30 döda per dag sedan kampanjen började i somras.

Enligt flera granskningar från bland annat The Guardian och Reuters har polisen genomfört stora mängder summariska avrättningar av personer löst misstänkta för delaktighet i narkotikahandeln. Det har också förekommit uppgifter att polisen upprättat rena dödspatruller.

Möjligt brott mot mänskligheten

Nu släpper Amnesty en rapport som pekar ut drogkriget som ett möjligt brott mot mänskligheten. Enligt organisationen har den filippinska polisen på order av regeringen dödat – och betalat andra för att döda – tusentals påstådda narkotikabrottslingar i en våg av utomrättsliga avrättningar.

Rapporten menar att polisen systematiska riktat in sig på fattiga personer utifrån listor med namn på personer som påstås använda eller sälja droger. Listorna upprättas till synes godtyckligt av lokala regeringsföreträdare. I vissa fall har namn hamnat på listor enbart som hämndaktioner.

– Det här är inte ett krig mot droger, utan ett krig mot de fattiga. Baserat på extremt tunn bevisning har människor som anklagats för att använda eller sälja droger dödats för pengar i ett slags "economy of murder", säger Tirana Hassan, chef Amnesty Internationals avdelning Crisis Response.

Polisen skjuter obeväpnade

Amnesty har i detalj dokumenterat 33 fall som involverar dödandet av 59 personer. 110 personer har intervjuats i Filippinernas tre geografiska regioner. 

Enligt Amnesty visar dokumentationen på att polisen ljuger i sin efterföljande rapportering och rutinmässigt påstår att det är polisen som blivit beskjutna först. Organisationen citerar vittnen som berättar hur polisen utför nattliga räder och hur de inte ens försöker utföra ett gripande utan istället öppnar eld mot obeväpnade personer. I en del fall har polisen planterat ut droger och vapen i efterhand.

Vittnen berättar också hur polisens offer avhumaniseras; hur kropparna släpas och dumpas.

– Sättet som de döda kropparna behandlas på visar hur lite den filippinska polisen värderar ett människoliv. Täckta i blod släpas kropparna framför de skräckslagna släktingarna, huvudena skrapar mot marken före det att kropparna dumpas till allmän beskådan, säger Tirana Hassan.

Även barn, så unga som åtta år, har dödats i räderna. 

Extra betalt för att döda

Enligt Amnesty drivs dödandet på från högre instans genom order att "neutralisera" påstådda narkotikabrottslingar tillsammans med belöningar i form av pengar. Det här har i praktiken skapat en informell "economy of death", som Amnesty kallar det.

En rutinerad polis berättar i rapporten hur polisen får extra betalt när de skjuter ihjäl misstänkta:

– Vi betalas alltid per sammandrabbning. Summan varierar från 8 000 pesos (161 dollar) till 15 000 pesos (302 dollar). Summan är per person. Så om operationen är mot fyra personer blir det 32 000 pesos (644 dollar). Betalningen är i cash, i hemlighet, via huvudkontoren. Det finns inget incitament för att göra ett gripande, ingen betalning för det. Det händer aldrig att det blir en skottlossning och att ingen dör.

Polisvittnet berättade också att en del poliser har gjort upp med begravningsbyråer som belönar dem för varje död kropp som de får ta hand om. Vittnen berättade också för Amnesty att polisen stal från offrens hem.

Två betalda mördare berättar också för Amnesty att polisen betalar dem mellan 100 och 300 dollar för varje drogmissbrukare eller drogförsäljare som de dödar. 

Internationella samfundet bör utreda

Amnesty menar att det summariska dödandet kan utgöra brott mot mänskligheten enligt internationell rätt.

– Det som händer i Filippinerna är en kris som hela världen borde uppröras över. Vi uppmanar regeringen och president Duterte att omedelbart se till att alla utomrättsliga avrättningar upphör. Vi uppmanar också Filippinernas justitiedepartement att utreda och åtala alla som är involverade i dödandet – oavsett deras grad eller status inom polisen eller regeringen, säger Tirana Hassan.

– Vi vill att filippinska myndigheterna själva hanterar den här människorättskrisen – men om inte något avgörande händer mycket snart borde det internationella samfundet vända sig till åklagaren vid den internationella brottmålsdomstolen och begära en utredning av dödsfallen, inklusive huruvida regeringsföreträdare på högsta nivå är involverade, säger Tirana Hassan.

Fotnot:

I dagarna kom ett besked från president Duterte att den filippinska polisen tillfälligt ska upphöra med sin kampanj mot narkotika. Detta sedan det uppdagats graverande detaljer om hur en till synes oskyldig sydkoreansk affärsman mördats inne i landets polishögkvarter. Men när de "korrupta polisleden" är rensade lovar Duterte att kampanjen ska starta igen och pågå till hans sista dag på posten, år 2022.

Amnesty säger i ett uttalande att även om polisen nu sagt att de ska upphöra med sina anti-drog åtgärder så har ju Duterte lovat att han ska fortsätta sitt "krig mot drogerna." De här motstridiga uppgifterna ger knappast något hopp om att vågen av utomrättsliga avrättningar kommer att upphöra. 

Mikael Färnbo

Tip a Friend heading