Go to main navigation
flyktinglager_vastsahara_isaksson.jpg

I en rapport utesluts inte att svenska biståndspengar kan komma att stödja företag i Västsahara. Bilden är från flyktinglägret Smara i Algeriet.

Foto: Foto: David Isaksson

NYHET

Svenska biståndspengar kan stödja företag i Västsahara i framtiden

Svenska biståndspengar kan investeras i ockuperade Västsahara i framtiden, enligt en rapport av Emmaus och Western Sahara Resource Watch. 

I rapporten ”Sverige och plundringen av Västsahara" pekas stora företag ut för att ha bidragit till folkrättsbrott i närmare ett årtionde, bland annat Atlas Copco och Wisby Tankers. 
Western Sahara Resource Watch, som tillsammans med Emmaus, ligger bakom rapporten kontaktade även åtta svenska, helt eller delvis statligt ägda, institutioner, samt privata handelsorganisationer, som främjar handel i utlandet, vilket OmVärlden tidigare skrivit om.
Sex av dessa hade ingen hållning eller svarade att frågan är hypotetisk. Endast två fick godkänt för att ha en tydlig linje mot att verka i Västsahara. 
En av dem som inte gav något tydligt svar är Swedfund, som är statens utvecklingsfinansiär.
Erik Hagen, som arbetar för Western Sahara Resource Watch, sökte i somras vid upprepade tillfällen Swedfund, men fick svävande svar och till slut inga svar alls.
Nyligen fick Hagen kompletterande svar. Han tolkar dock dessa som att Swedfund fortfarande inte utesluter framtida investeringar i Västsahara. 

Tummen ned

–  Det är luddigt formulerat. Det verkar som om Swedfund ser detta som en hypotetisk fråga som de i framtiden kommer att överväga med UD, om det blir aktuellt. Men utifrån de grunder som Swedfund arbetar på, borde det vara högst oproblematiskt att klargöra att de inte kan stödja projekt i Västsahara. Swedfund har vanligtvis bara möjlighet att stödja så kallade DAC-länder på OECD: s listor. Men Västsahara är inte ett DAC-land, och Sverige erkänner inte Västsahara som en del av Marockos DAC-land, säger Erik Hagen. 
Trots Swedfunds nya svar, får de fortfarande tummen ner i rapporten, jämfört med Exportkreditnämnden, EKN, som klart säger att de inte kan stödja företag som vill arbeta i Västsahara.

– Den svenska regeringen. oavsett vem som styrt, har en tradition att ha en klar linje i Västsahara. Nu har EU:s högsta domstol dragit slutsatsen att Västsahara inte ingår i Marocko. Då är det konstigt att UD inte ger tydliga politiska råd till statliga institutioner. Det faktum att Sverige befinner sig i FN:s säkerhetsråd gör det extra viktigt att stödja internationell rätt. Konsekvensen av att Sverige inte längre är tydlig i frågan, är att statliga och halvstatliga institutioner inte kan lita på en rak politisk linje. Det är mycket beklagligt, konstaterar Hagen, och avslutar:

 – Marockansk inställning till territoriet är inget annat än kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Marocko har inget på territoriet att göra.

Josefine Elfström
Tip a Friend heading