Go to main navigation
biståndsbudgeten Lena Ag Louise Lindfors Kristina Henschen Karin Lexén

Lena Ag, Kvinna till Kvinna; Louise Lindfors, Afrikagrupperna; Kristina Henschen, Union to Union/Concord samt Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.

NYHET

Så tycker biståndsbranschen om den nya budgeten

OmVärlden har kollat läget med branschen i samband med budgetsläppet. Många glada tillrop över att enprocentsmålet nås och över att SRHR lyfts fram mer och tydligare i budgeten. Kritiken mot de höga avräkningarna för flyktingmottagandet kvarstår dock.

Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna:

– Det är en bra budget och det är bra att vi når upp till enprocentmålet.

Satsningen på SRHR är väldigt bra och oerhört välkommen. Den är viktig för att kvinnor och unga flickor ska få makten över sina egna kroppar och sina egna liv så att de kan kliva fram och ta en större plats i samhället. Viktig fråga vad gäller deltagande, demokrati och rättigheter.

När det kommer till de minskande avräkningarna så är det många lyckosamma omständigheter som spelar in. En kombination av god konjunktur, enprocentmålet och det faktum att det kommit färre flyktingar. Vi ser det inte som ett uttryck för politisk vilja per se. Vad vi vet har inte regeringen deklarerat att de ska sluta med avräkningarna. Vår grundläggande kritik kvarstår, man bör inte ställa utsatta grupper mot varandra.

Vi ser att just kvinnoorganisationer generellt brukar få minst andel av kakan. Men samtidigt fyller de en väldigt viktig uppgift – att driva på hela rättighetsagendan. När kvinnor gynnas är det bra för ett lands utveckling, det blir en positiv spiral för hela samhället. Vi är väldigt angelägna om att kvinnorättsorganisationer får sin andel.

Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna:

– Vi tycker att det är positivt att biståndsbudgeten är förstärkt, dels i kraft av en stigande BNI men också att man utökat biståndsramen. Vi ser också att det finns stora hot mot mänskliga rättigheter och att det är viktigt med en välfungerande demokrati och yttrandefrihet. Här kan vi i väst stå starka i solidaritetsarbetet. Extra viktigt är det nu när USAID drar in sitt anslag vad gäller SRHR. Att frågor som rör jämställdhet och demokrati lyfts i budgeten ser vi som positivt, relevant och nödvändigt.

Vi har tidigare ifrågasatt avräkningar och när det budgeteras på ett sätt som inte har ett tydligt biståndsmål. Vi hoppas och tror att det finns en ärlig intention att stärka upp biståndet i den nya biståndsbudgeten.

Ibland kan det finnas begränsade möjligheter att driva projekt i rådande biståndspolitik. Exempelvis vad gäller frågan om ett fritt Västsahara. Det kan ibland uppstå ett moment 22 när pengarna ska nå dit de behövs mest.

Kristina Henschen, chef på Union to Union samt ordförande för Concord:

– Det är en jättebra budget! Att de tar sig tillbaka till 1 % av BNI och når enprocentmålet är väldigt bra.

Vidare är det också positivt att de lyfter upp klimatet och frågor som rör jämställdhet och SRHR och låter de genomsyra budgeten.

Just från Union to Unions perspektiv är det också bra att det satsas mer på produktiv sysselsättning och på Global Deal. Det återkommer regeringen till flera gånger i budgeten vilket är jättebra.

Concord har uttalat sig i frågan om avräkningar tidigare och även Union to Union i form av sitt medlemskap i Concord. Vi menar att bistånd ska användas till bistånd – till att bekämpa fattigdom, oavsett vilken regering och oavsett budget. Det är viktigt att inte ställa grupper mot varandra. Som det ser ut nu saknas en full transparens i avräkningssystemet.

Det är många fantastiskt bra satsningar som görs nu. Bland annat finns starka skrivningar om till exempel Agenda 2030. Om det funnits en handlingsplan för Agenda 2030 färdig hade det möjligtvis kunnat genomsyra budgeten ännu mer. Men den är ju på gång!

Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen:

– Vi är positiva till att biståndet är uppe på 1 % av BNI. Det är positivt att biståndsramen ökar och att avräkningarna minskar, även om vi menar att man inte borde göra avräkningar mot asylmottagandet överhuvudtaget. 

Det råder ingen tvekan om att flyktingkrisen 2015 var en svår situation. Det är fortfarande så att en del av biståndet används till viktiga insatser för flyktingar inom Sveriges gränser. Vi tycker att det är principiellt fel – aldrig får så viktiga åtgärder på hemmaplan drabba utveckling i andra länder med stora behov.

Vi ser positivt på att det satsas extra på området hav, klimat och miljö.

Men klimatfinansieringen, som ska vara additionell till denna budget, räknas fortfarande in i biståndsbudgeten. Trots att de industrialiserade länderna har lovat att klimatfinansieringen inte ska tas av biståndspengarna. 

Samtidigt så visar vår tidning Sveriges Naturs granskning att svenskt bistånd, via utvecklingsbankerna, gått till regnskogskövling och tvångsförflyttning av urfolk. Det är helt oacceptabelt och visar på att kontrollen över biståndsflödena framöver måste stärkas.

Louise Gårdemyr

Tip a Friend heading