Go to main navigation
Helena Lindholm999.jpg

Helena Lindholm tillträdde som ny ordförande för EBA i juni i år.

Foto: EBA

NYHET

EBA:s nya chef: "Det gäller för oss att paketera budskapet rätt"

Klimat, migration, sexuell reproduktion och hälsa – det är några av alla områden som Helena Lindholm, ordförande för Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, vill sätta tänderna i. 

Hon är professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet. Därtill är hon föreståndare Segerstedtinstitutet. Sedan i juni i år kan Helena Lindholm, 53, lägga till ordförande för EBA, Expertgruppen för biståndsanalys. 

Hon behövde ingen längre betänketid innan hon tackade ja. 

– Det var ett väldigt lätt beslut, ingen tvekan alls. Jag blev väldigt glad, säger Helena Lindholm och fortsätter:  

 – Det är ett jätteroligt uppdrag. Kommittén är kompetent och engagerad och det finns mycket spetskompetens bland ledamöterna. Att jobba tillsammans med så olika perspektiv är otroligt givande. Vi har dessutom ett mycket bra och proffsigt kansli, vilket gör det både roligt och smidigt att arbeta ihop. 

Göra nytta på bästa sätt

Helena Lindholm medger visserligen att det är ett omfattande uppdrag som kräver sin tid; beslut ska fattas rörande vilka rapporter och analyser som ska genomföras – och vilka som ska genomföra dem. Samtidigt är det ett berikande arbete som hon anser fyller en betydande funktion. 

– EBA är ett viktigt organ för att kunna utveckla och utvärdera bistånd och på så sätt bidra till att ta reda på vilka former för bistånd som gör mest nytta och på bästa sätt. Denna frågeställning finns på vår agenda vid varje möte. 

Hon beskriver att det är en ständigt levande diskussion inom EBA hur de ska vara relevanta.

– Vi vill göra skillnad och målsättningen är att den kunskap som produceras via EBAs försorg ska bidra till biståndets utveckling. 

Måste kunna kommuniceras ut

Det inte räcker med gjorda analyser, förklarar Helena Lindholm, EBA måste kunna kommunicera ut dem på rätt sätt.

– Inte bara till regeringskansliet och utrikesdepartementet, utan vi vill också nå Sida såklart, handläggare och beslutsfattare, samt alla andra organisationer inom civilsamhället som jobbar med bistånd. Vi vill också nå andra myndigheter, akademin och näringslivet.

  – Hur upprättar vi de bästa kommunikationskanalerna? Det gäller för oss att paketera budskapet rätt med tanke på det enorma utbud som finns kring forskning och rapporter om bistånd, säger hon. 

EBA har ett uppdrag av regeringen och gruppen arbetar utifrån de direktiv som satts.  Hur processen ser ut varierar. 

 – Ibland är det vi som kommer fram till att vi bör göra en studie utifrån en viss frågeställning. Då blir det en regelrätt utlysning där vi tar in olika anbud från författare och forskare som därefter följs av en urvalsprocess för att få fram den vi tycker lämpar sig bäst. Andra gånger är det forskare som vänder sig till oss med förslag. Dessa förfrågningar bereds av kansliet. Tycker vi att det är tillräckligt intressant, och att det har ett mervärde, går vi vidare med det, säger Helena Lindholm.

Framtida idéer

För tillfället är EBA igång med en studie om bistånd till Turkiet där man kunnat se ett krympande utrymme för civilsamhällets aktörer. Den ska vara klar nästa år. 

Antal områden inom bistånd är många, men det finns några som Helena Lindholm särskilt skulle vilja gå in djupare på. 
– Det är bland annat studier kring vatten- och andra klimatfrågor, bistånd till fragila stater som befinner sig i en postkonfliktsituation och migration och utveckling. En fråga som vi inte berört särskilt mycket, som vi skulle kunna gör mer på, är sexuell och reproduktion hälsa och rättigheter. Det är ju idag en högst prioriterad biståndsfråga. 

Josefine Elfström

 




 

Tip a Friend heading