Go to main navigation
Stora internationella företag kan få nya undantag för hur de ska redovisa sina skatter. De slog två EU-utskott fast igår efter en stundtals kaosartad omröstning. Malin Björk (V), Gunnar Hökmark (M), Olle Ludvigsson, (S), Max Andersson (MP.

Efter en kaosartad omröstning blev det ett steg bakåt förslaget att öka transparens och begränsa storföretagens skatteflykt.

Foto: Tova Jertfelt och EU 2017 & 2016

NYHET

Flera kryphål för storföretag när EU ska stoppa skatteflykt

Stora internationella företag kan få nya undantag för hur de ska redovisa sina skatter. Det slog två EU-utskott fast igår. Kritiker menar att det kan slå hårt mot utvecklingsländer som redan förlorar tusentals miljarder per år på grund av skatteflykt. 

– Det känns inte bra. Jag är besviken, vi ville gå längre, säger Olle Ludvigsson (S) efter en tajt och stundtals kaosartad omröstningen i EU-parlamentet i Strasbourg sent på måndagskvällen.

Efter ett antal turer där vissa politiska grupper hade för många ledamöter närvarande röstade de ekonomiska och rättsliga utskotten till slut om nya regler för hur multinationella bolag ska redovisa sina verksamheter och skatter. Det handlar om så kallad land-för-land-rapportering där storbolag ska offentligöra information om antalet anställda, nettoomsättning, vinst före skatt och inkomstskattebelopp i varje enskilt land som de verkar i. Det spelar stor roll för kampen mot fattigdomen då det påverkar utvecklingsländerna möjligheter att driva in skatt av multinationella bolag som verkar i deras länder.

Vässat förslag försvagades

EU-kommissionen ville i sitt ursprungliga förslag att bara bolag som omsätter mer än 750 miljoner euro, motsvarande 7,3 miljarder kronor, skulle omfattas. Därmed skulle man enbart träffa ungefär 10-15 procent av de multinationella företagen.      

Bolagen skulle enligt kommissionens förslag också bara redovisa uppgifter för den europeiska verksamheten samt för vissa länder som EU-kommissionen anser är skatteparadis. Informationen skulle bara finnas tillgängligt för skattemyndigheter.

De ansvariga förhandlarna för land-för-land-rapporteringen i EU-parlamentet föreslog i februari i år ett vässat förslag. De ville sänka gränsen från 750 till 40 miljoner euro så att betydligt fler bolag skulle omfattas. De ville också att uppgifterna skulle vara offentliga och att bolagens samtliga affärsverksamheter skulle ingå oavsett vilket land de utförs i.

När de ansvariga utskotten väl röstade på måndagen gick man något längre än kommissionens förslag men inte lika långt som förhandlarna hade velat. Uppgifterna ska visserligen vara offentliga och de ska omfatta alla verksamheter i alla länder. Men tröskeln höjdes återigen upp till 750 miljoner euro. Samtidigt röstade man, med knapp majoritet, för att införa nya undantag som innebär att bolag inte alls behöver lämna ut vad man kallar känsliga företagsuppgifter som kan hämma konkurrenskraften.

– Att, som de föreslog, låta medlemsstaterna besluta om årliga undantagsregler från land-för-land-rapportering för företag som befinner sig i känsliga utvecklingsskeden, det är att vattna ur förslaget alldeles för mycket, säger Olle Ludvigsson.

För fattiga länder är detta negativt. Undantagen skulle öppna upp för fortsatt skatteflykt i ett läge där de redan förlorar mångmiljarder varje år.

Går miste om tusentals miljarder

Enligt vissa uppskattningar förlorar utvecklingsländerna tusen miljarder dollar per år, nästan
9 000 miljarder kronor, i olaglig skatteflykt samt ytterligare flera hundra miljarder årligen genom lagliga arrangemang som bolagen förhandlar fram för att undvika skatt. Det är summor som vida överstiger det samlande biståndet.  

Vänsterpartisten Malin Björk tvivlar på att fattiga länder kommer ha så stor nytta av de nya reglerna  då undantagen är för många och för stora.

– Vi ska inte ge intrycket av att ha ett verkningsfullt instrument när vi faktiskt inte har det. Undantagsklausulen blev formulerad på ett sätt så att man ska kunna få undantag för allting. Och att tröskeln är så hög fortfarande (750 miljoner) är inte bra för länderna i syd. Då är det många företag som undantas per definition, säger hon.

Hökmark (M): orimliga åtgärder

Moderaten Gunnar Hökmark menar att den låga nivån utan undantag som vänstern krävde är orimligt och att det skulle göra mer skada än nytta. Det skulle inte bara hämma de europeiska bolagens konkurrenskraft utan också öppna upp för ytterligare skattefusk eftersom EU då skulle gå längre än övriga länder inom OECD där man också driver frågan om skatteflykt.

– Vi tycker det är viktigt att man följer de gemensamma OECD-reglerna. För annars skapar du nya gråzoner och nackdelar för företag som är verksamma i Europa. Så fort du går utanför OECD:s regler skapar du skillnader mellan Europa och ekonomier i USA och Asien. Och då skapar du klyftor som underlättar ohederligt beteende, säger Gunnar Hökmark.

Miljöpartisten Max Andersson ser dock inga problem med att EU går längre än andra.

– Men den stora marknad som EU har så kan vi faktiskt begära av företag att de ska berätta var de betalar sin skatt och var de tjänar sina pengar, säger han.

Även Max Andersson hade velat se tuffare åtgärder än de man röstade för. Men trots det är han nöjd med att parlamentet ville gå längre än EU-kommissionens ursprungliga förslag. Att bolagsuppgifterna blir offentliga för allmänheten och inte bara för skattemyndigheter samt att verksamheter i alla länder ska omfattas, inte bara de europeiska och de som klassas som skatteparadis, ser han som en liten seger.

Hoppas på tuffare regler i plenum

Frågan är dock inte helt avgjord. EU-parlament ska ta upp land-för-land-rapporteringen igen i plenum i juli.  Då ska samtliga 751 ledamöter rösta. Oftast går de på utskottens linje men inte alltid. Malin Björk och de andra som är kritiska hoppas kunna vässa förslaget i linje med det som de ansvariga förhandlarna presenterade i februari. Vänstern, socialdemokraterna och de gröna ska då gå samman och ta fram gemensamma ändringsförslag.

När hela EU-parlamentet har röstat blir resultatet parlamentets position. Den tar de sedan med sig in i ytterligare svåra förhandlingar med EU-ländernas ministrar.   

Andreas Liljeheden 

 

Tip a Friend heading