Go to main navigation
Hun Sen på World Economic Forum 2016

Premiärminister Hun Sen på World Economic Forum 2016.

Foto: Shutterstock / Shahjehan

NYHET

Förlängt bistånd till Kambodja

Premiärminister Hun Sen håller på att upplösa oppositionspartiet. Trots den auktoritära utvecklingen i landet tänker Sverige förlänga biståndet till den kambodjanska regimen.

Kambodjas oppositionsparti, Cambodia National Rescue Party, kan snart upphöra att existera. Partiet som i dag har 44 procent av mandaten i parlamentet riskerar att upplösas av högsta domstolen, på begäran av inrikesministeriet.

Efter att i år ha stängt ner dagstidningen Cambodia Daily, tystat oberoende radiostationer, gripit oppositionsledaren Kem Sokha och kastat ut utländska demokratiorganisationer, är detta det senaste draget från premiärminister Hun Sen för att säkra fortsatt maktinnehav långt bortom det planerade valet i juli 2018.

Läs mer: ”Kambodja på väg mot diktatur”

Sveriges nuvarande biståndsstrategi för Kambodja löper ut 2018. Inom den har man i dag flera insatsavtal med den kambodjanska regeringen. Bland annat ett treårigt avtal om 67 miljoner kronor med inrikesministeriet för arbete med decentralisering. Man ger även tekniskt stöd till det kambodjanska skatteverket – en myndighet som använts flitigt för att trakassera medier och människorättsorganisationer.

I juni i år föreslog Sida för Utrikesdepartementet att den nuvarande strategin skulle förlängas med två år, till 2020. Det vill säga ett oförändrat samarbete med den kambodjanska regeringen.

UD och Sida överens

Sida motiverar detta med att EU förlänger den gemensamma strategin till 2020, samt att man vill få möjlighet att ”analysera läget efter valet 2018 och dra slutsatser relevanta för strategiarbetet”. Man föreslår samtidigt ”ytterligare stärkt stöd inom demokrati och mänskliga rättigheter” som svar på det ökade trycket på opposition och civilsamhälle i Kambodja.

Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, bekräftar för OmVärlden att Utrikesdepartementet beslutat att gå på Sidas förslag.

– Det blir en förlängning, med en ökad tonvikt på demokrati och mänskliga rättigheter, under tiden som vi avvaktar valet och ser över hur vi kan inleda arbetet med en ny strategi, säger hon.

Modéer understryker att det ”inte ska ses som att vi fortsätter som vanligt”, men att man måste invänta valet i juli 2018 för att kunna bedöma den politiska situationen bättre och planera för en ny och långsiktig strategi.

– Vi behöver se över vårt förhållningssätt i Kambodja. Utvecklingen vi ser nu är varken önskvärd eller acceptabel och vi har aktiverat alla våra olika kanaler för påverkan, säger Ulrika Modéer.

”Demokratin är död”

Martin Gemzell, chef för Asienprogrammet på Civil Rights Defenders, tycker att det är märkligt att förlänga samarbetet i ett sådant läge som nu råder.

– Alla de här insatserna bygger på att det måste finnas någon sorts reformvilja hos regimen och det är väldigt svårt att se någon sådan vilja nu. Vad vi sett länge är en tydlig utveckling, över lång tid, mot ökat auktoritärt styre, till ett läge i dag där demokratin i Kambodja är helt död. Man kan inte köra på med ”business as usual” i det läget.

Naly Pilorge leder den kambodjanska människorättsorganisationen LICADHO och säger till OmVärlden att hon ”hoppas att Sverige kommer att ompröva beslutet att fortsätta med samma bilaterala bistånd som man gett, eftersom läget förändrats så dramatiskt”.

– Situationen här är inte densamma som för tio år sedan, eller ens ett år sedan. Det är ytterst viktigt inte bara för det kambodjanska folket utan också för svenska skattebetalare att man på allvar frågar sig var gränsen går för vad man kan tolerera utan att lägga om biståndet, säger hon.

Bistånd kan påverka

Naly Pilorge är fortfarande övertygad om att internationella påtryckningar fungerar när det kommer till den kambodjanska regimen.

– När USA nyligen införde visumrestriktioner för utvalda personer i den kambodjanska regeringen skedde en förändring i hur regeringen handlade och uttalade sig, på ett sätt vi inte sett på länge. Utrikesministeriet blev plötsligt mycket mer tillmötesgående och benäget att prata med också andra i det internationella samfundet, säger hon.

Också Martin Gemzell tycker att biståndet ger Sverige en möjlighet att visa att man inte är nöjd med utvecklingen.

– Det handlar om väldigt stora belopp som är viktiga för regimen. Vi talar om bistånd som i hög utsträckning går till löner och traktamenten, och det har stor betydelse. Drar man in det biståndet skulle det kännas för regimen, säger han.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading