Go to main navigation
edmund-01a.jpg

Edmund Yakani har getts utmärkelsen "årets människorättsförsvarare".

Foto: Civil Rights Defenders

Han riskerar livet för mänskliga rättigheter i Sydsudan

I en ny rapport beskriver Civil Rights Defenders hur utrymmet för civilsamhället krymper i Sydsudan, och hur det blivit måltavla både för regeringen och beväpnade oppositionsgrupper.

– Jag får textmeddelanden som säger ”förbered dig på din begravning”, berättar Edmund Yakani, som utsetts till årets människorättsförsvarare.

I januari slog man larm om svält i delar av Sydsudan. Enligt FN svälter omkring 100 000 människor och ytterligare en dryg miljon står ”på randen till svält”. Samtidigt har FN och andra humanitära organisationer allt svårare att nå de svältdrabbade områdena på grund av konflikten. Sedan våldsamma strider bröt ut 2013 har också människorättsförsvarare blivit utsatta för ökade hot och påtryckningar av regeringen, säkerhetsstyrkor och andra beväpnade grupper.

En sådan civilsamhälleskämpe är Edmund Yakani, chef för organisationen Community Empowerment for Progress Organisation (CEPO) i Juba, och mottagare av Civil Rights Defenders utmärkelse ”årets människorättsförsvarare”. CEPO är en bred organisation och Yakani arbetar med allt från att samla in och sammanställa data om människorättsbrott, till att påverka lagstiftning och göra den bättre och mer inkluderande, samt att erbjuda träning och utbildning till internflyktingar som fördrivits på grund av striderna. Det kan handla om att erbjuda kurser i handarbete, datorkunskap, och så vidare.

Men att lyckas med detta i Sydsudans repressiva klimat är tufft och resurskrävande, berättar han.

– Mycket tid och pengar slösas på att följa upp alla ärenden och tillstånd. Bara att ordna en enkel workshop kräver mycket arbete för att få lov att ens hålla den. Dessutom har vi en väldigt stor omsättning på personal, eftersom det är ett farligt arbete och människors liv hotas av myndigheterna.

I en ny rapport konstaterar Civil Rights Defenders att ”människorättsförsvarare, media, oberoende journalister och civilsamhällsaktörer har utsatts för trakasserier, fysiska hot, påtryckningar, godtyckligt frihetsberövande och till och med utomrättsliga avrättningar” sedan 2013. Det konstateras också att det är den statliga säkerhetstjänsten, NSS, som i allt högre utsträckning är involverad i att trakassera människorättsförsvarare.

– Utrymmet för oss krymper. Det finns väldigt aggressiv lagstiftning som begränsar vårt arbete, och ovanpå det riktar säkerhetsapparaten in sig på oss som arbetar i civilsamhället, säger Edmund Yakani.

Kultur av straffrihet

Han får själv ofta dödshot via brev, e-post eller sms. Vid ett tillfälle kidnappades han och fick en pistol riktad mot sitt huvud. Dramat slutade med att han släpptes och "dumpades i en flod".

– Andra organisationer upplever ännu värre saker. Det finns incidenter där människorättsförsvarare skjutits i benen eller misshandlats grovt, blivit brända med plast, och så vidare.

Enligt Yakani möjliggörs våldet av en rådande kultur av straffrihet. För det regionala och internationella samfundet är en av de viktigaste uppgifterna därför, menar han, att se till att brott beivras.

– Vi kan inte tillåta straffrihet. Det är viktigt att trycka tillbaka de aktörer som begår de här övergreppen. Om vi börjar se mellan fingrarna eller acceptera det kommer det bara att bli värre.

– Sedan behöver vi stärka de människorättsförsvarare som trotsar farorna i Sydsudan. Vi behöver stärka dem finansiellt, se till att de är högsta prioritet i den diplomatiska agendan med Sydsudan, att se till att de kan arbeta, har säkra arbetsplatser och de resurser de behöver, säger Yakani.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading