Go to main navigation
hit går det svenska biståndet 2017.jpg

Dominospelande på gata i Havanna. Sveriges samarbetsstrategi med Kuba är en av nyheterna i biståndet år 2017.

Foto: Angelo Domini

nyhet

Hit går det svenska biståndet 2017

En femtedel till asylkostnader i Sverige, två femtedelar till internationella organisationer och 5,5 miljarder till bubblaren Afrika. Så fördelas de svenska biståndspengarna år 2017.

Varje höst presenterar regeringen sitt budgetförslag för nästa år. I mitten av den tjocka bunten papper finns ”Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd” som bestämmer hur Sverige ska fördela sina pengar för att nå målet om att avsätta en procent av landets samlade inkomster i utvecklingsbistånd till världens behövande. År 2017 uppgår biståndsramen till den svindlande summan av 46,1 miljarder kronor.

Vad är då den största nyheten med biståndet år 2017? Ja, det är nog att det är få nyheter.

– Nej egentligen är det inte så stora förändringar, men vi ser en stor ökning på anslaget för Afrika. Sida styrs mest av långsiktiga samarbetsstrategier med andra länder som sträcker sig över cirka fem till sju år. Regeringen indikerar också en generell ökning av biståndet överlag under de kommande åren, säger Ann-Charlotte Zackrisson som är avdelningschef för Sidas ekonomiavdelning.

Efter några turbulenta år, då Sida fråntagits och senare återfått pengar på grund av flyktingmottagande hemma i Sverige, så ser budgeten nu ut att stabiliseras sig för de kommande åren.

– Regeringen förutspår en ganska kraftig ökning av biståndsdelen i budgeten till år 2018 (från 35 miljarder till 41,5 miljarder kronor, reds anm). Delvis beror detta på att man beräknar minskade avräkningar på grund av flyktingmottagandet, säger Ann-Charlotte Zackrisson.

Biståndets väg ut i världen – bilateralt och multilateralt

De svenska biståndspengarna tar lite olika vägar ut i världen. 2,1 miljarder kronor går via EU:s gemensamma biståndsverksamhet. 20,2 miljarder hanteras av Sida, som har hand om huvuddelen av Sveriges direkta bistånd till andra enskilda länder (så kallat bilateralt bistånd).

Utrikesdepartementet kontrollerar 12,2 miljarder kronor, varav i princip allt går till internationella organisationer, såsom FN organ (så kallat multilateralt bistånd).

Av det totala biståndet går cirka 60 procent till multilaterala organisationer, en fördelning som stått fast åtminstone under de senaste fem åren.

Vad gäller biståndet till andra länder så har Sverige i dagsläget samarbeten med ungefär 35 utvecklingsländer, från Kambodja i Sydostasien till Colombia i Latinamerika. Antalet samarbeten växer dessutom framöver.

– Vi har exempelvis en ny samarbetsstrategi med Kuba som antogs i slutet av 2016. Det är ett intressant land att vara i både politiskt och utvecklingsmässigt. Vi ser också en ökning på Afrika och Mellanöstern för att satsa på de fattigaste och mest fragila staterna. Sverige har även återupptagit samarbetet med ett antal länder som tidigare varit under utfasning, såsom Burkina Faso, Bolivia och Irak, säger Ann-Charlotte Zackrisson.

Sveriges närvaro sprids alltså över världen. Men just detta har man tidigare fått kritik för av den internationella organisationen OECD, som ansåg att svenskt bistånd sprids ut alltför tunt. Detta leder, enligt OECD, till att de enskilda biståndsprojekten inte får det genomslag de skulle kunna få. Det är dock inte något som tycks hindra regeringen från att öppna upp nya samarbeten.

Satsningar på hållbarhetstemat

Inom Sidas budget för 2017 finns en delning på ungefär hälften-hälften mellan satsningar på geografiska strategier (såsom enskilda länder och regioner) och satsningar på teman. Bland teman finns satsningar på åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering (785 miljoner) och de tre delarna av hållbar utveckling (miljö/klimat: 830 miljoner, social: 1 200 miljoner och ekonomisk hållbar utveckling: 590 miljoner).

OmVärlden har tidigare berättat att riksdagens oppositionspartier i sina skuggbudgetar ville fördela biståndspengarna något annorlunda än regeringen. Liberalerna ville satsa på att öka biståndet till humanitär flyktinghjälp, medan Centerpartiet såg framför sig en ökning på 500 miljoner till FN:s gröna klimatfond. På trendspaningssidan verkar några större förändringar utöver ökat bistånd till Afrika dock inte ha genomförts av regeringen till det nya året. 

– Överlag ser vi inga minskningar i anslagsposterna för olika bistånd utan istället generella ökningar brett över biståndet, säger Ann-Charlotte Zackrisson.

Daniel Fjellborg

Tip a Friend heading