Go to main navigation
Hotet mot demokratin internet

"Tillgången på internet är makt"

Foto: EFF Electronic Frontier Alliance

NYHET

Internet stängdes ner 50 gånger förra året

Att regeringar släcker ner internet för att tysta kritiker blir allt vanligare. Den totala kostnaden för nedsläcklingarna beräknades uppgå till 21 miljarder kronor – samtidigt som det innebär ett hot mot mänskliga rättigheter.

Forskningsinstitutet The Brookings har räknat på kostnaden för de gånger som internet stängdes ner av regeringar under 2016. Man skriver att det kostat 21 miljarder kronor i förseningar och uteblivna transaktioner. Nedsläckningarna beräknas ha lett till störst förluster i Indien, Saudiarabien, Marocko och Irak.

Men att bryta tillgången till internet har inte bara ekonomiska konsekvenser. Sonia Jorge, chef för digital inkludering vid Web Foundation, säger det blir allt vanligare att regeringar stänger ner internet på grund av sociala eller politiska skäl.

– Det handlar om att tysta politisk diskussion. Tillgång till internet och möjligheten att delta i offentlig diskussion är makt, säger Sonia Jorge.

Att internet är makt blev särskilt synligt under den arabiska våren, då demonstranter snabbt kunde kommunicera genom sociala medier. Sedan dess har flera regeringar valt att släcka ner tillgången. Ugandas president Yoweri Museveni blockerade sociala medier i februari 2016 och i Etiopien har nedsläckningarna varit återkommande.

Anonymitet vs ansvar

Internet kan användas som en plattform för att protestera mot missförhållanden, men också motsatsen. Digitala förföljelser och trakasserier har satts i system av både regeringar och civila rörelser, som OmVärlden har skrivit om tidigare.

Enligt Pew Research Center kommer en av de stora utmaningarna vara att hitta en balans mellan anonymitet och ansvarsutkrävande för en användares handlingar online. Men laglösheten har redan gått lång – så lång att författaren till en artikel i The Guardian frågar sig om ”internet har blivit en fallerad stat”. Men Sonia Jorge är optimistisk – eller... hon måste vara optimistisk.

– Alla intressenter – regeringar, givarländer, civilsamhällen, tjänsteleverantörer – måste gå samman för att säkerställa det digitala skyddet för alla, säger Sonia Jorge.

Idag – tjugo år efter att människor började kunna ta del av internet – har färre än hälften av världens befolkning möjlighet att koppla upp sig. De som lever i utvecklingsländer släpar efter allra mest – och allt eftersom utvecklingen av digitala tjänster och infrastruktur ökar i höginkomstländerna så ökar också klyftan.

Klyftan ökar

Av de tio länder som har sämst tillgång till internet ligger nio i Afrika, söder om Sahara. Sverige kommer på plats tio av de mest bäst tillgång, men på plats 45 när det kommer till antalet aktiva människor. Trots att 93 procent av Sveriges befolkning har tillgång, så finns det fler aktiva internetanvändare i Sudan. 

Kvinnor i låginkomstländer är de som är mest offline. Enligt rapporten Inclusive Internet Index är ”94 procent av alla kvinnor offline, och 41 procent har inte ens tillgång till en mobiltelefon” i de låginkomstländer som studerats.

Faktum är att klyftan mellan män och kvinnor ökar globalt. Under 2016 var det tolv procent färre kvinnor som använde internet än män. Under 2013 var klyftan elva procent.

I Sverige är det annorlunda. Svenska flickor är mer aktiva på sociala nätverk än pojkar. Vid elva års ålder är 56 procent av flickorna dagliga användare jämfört med 42 procent av de jämngamla pojkarna.

Björn Widmark

Tip a Friend heading