Go to main navigation
bistandrivs_bildbtselem.jpg

Rivningar i byn ‘Ein al-Meyteh i Jordandalen den 5 augusti 2015. I januari 2017 förstördes en vattenledning, finansierad av Unicef.

Foto: B'tselem

NYHET

Israel fortsätter att riva bistånd

Miljontals kronor går upp i rök när israeliska myndigheter fortsätter att riva civila byggnader i palestinska områden. De senaste siffrorna OmVärlden tagit del av pekar dock på en minskad takt i förstörelsen.

50 år efter att Israels ockupation av Palestina inleddes river israeliska myndigheter fortfarande civila byggnader. OmVärlden har tidigare rapporterat om europeisk frustration över att biståndsmedel går upp i rök när biståndsfinansierade projekt rivs. En majoritet av de svenska riksdagspartierna vill att EU kräver tillbaka pengar från Israel.

Enligt UNSCO, kontoret för FN:s särskilda koordinator i Mellanöstern, såg man under 2016 den högsta nivån av förstörelse av palestinska civila byggnader sedan 2009.

Enligt en sammanfattning från FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, förstörde israeliska myndigheter totalt 309 biståndsfinansierade byggnader under 2016. Det är nästan tre gånger fler än under de föregående tre åren, då drygt 100 byggnader förstördes årligen.

Hur mycket pengar det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från EU-kommissionen kan det röra sig om närmare 2,5 miljoner euro i förstört bistånd.

Rivningarna avtar

Enligt en ny rapport från UNSCO verkar det dock som att rivningsvågen mattats av något under slutet av 2016 och början av 2017. Rapporten konstaterar att det under rapportperioden september 2016 till april 2017 fanns en ”markant nedgång” i antalet palestinska byggnader som förstörts eller beslagtagits, jämfört med den föregående rapportperioden.

Huruvida den minskade rivningstakten är ett resultat av den massiva internationella kritik som riktats mot Israel är oklart. Och även om antalet rivningar minskat från en relativt hög nivå är de fortfarande omfattande. Under nämnda rapportperiod förstördes 461 byggnader, 75 procent av dessa i det som kallas område C på Västbanken, och de flesta övriga i östra Jerusalem. Förstörelsen innebar att 668 palestinier fördrevs från sina hem, däribland 371 barn.

Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, konstaterar att rivningarna är i strid med humanitär rätt.

– Det är positivt att rivningen av civila hus, dagis, med mera, som vi sett öka kraftigt under 2016 nu tycks mattats av lite. Men varje rivning innebär lidande för de som berörs och är dessutom i strid med grundläggande principer i den humanitära rätten. Civila byggnader får inte rivas om det inte i stridens hetta inte finns militära alternativ. Civilbefolkning ska skyddas av ockupationsmakten, säger han.

Hinder för utveckling

Israel försvarar rivningarna med att det saknas bygglov, men UNSCO förklarar i sin rapport att Israel har ett ”restriktivt och diskriminerande” system för planering som gör det ”praktiskt taget omöjligt” för palestinier att få bygglov.

Under förra året fick 91 procent av ansökningarna om bygglov i palestinska områden i område C på Västbanken avslag.

– Det här bidrar till att palestinierna har svårt att utveckla sin ekonomi och sin handel. Därigenom har Palestina blivit biståndsberoende och FN delar i dag ut matbistånd till 1 miljon palestinier, säger Magnus Walan.

Blockaden mot Gaza innebär också enligt UNSCO stora hinder för utvecklingen där. Import av byggmaterial för humanitära projekt och utvecklingssatsningar är underställda ”en väldigt oförutsägbar och tidskrävande tillståndsprocess” som gjort givare motvilliga att finansiera projekt om de inte ges garantier i förväg om att byggmaterialen kommer att släppas in i Gaza.

Samtidigt är behovet av återuppbyggnad i Gaza enormt. Efter 2014 års krig förblir än i dag närmare 40 000 människor internt fördrivna i Gaza, väntande på att få sina hem återställda.

UNSCO varnar för att i takt med att befolkningen i Gaza fortsätter att växa och åldras kommer internationella och lokala aktörer få svårare att tillgodose befolkningens behov. Infrastrukturen är också under förfall, på grund av importrestriktionerna och brist på finansiering för långsiktiga utvecklingsprojekt.

”Om denna utveckling fortsätter kommer Gazas grundläggande hälso- och utbildningsindikatorer oundvikligen att försämras. En mindre hälsosam och utbildad befolkning kommer bara att göra det svårare att vända Gazas negativa utveckling.” sammanfattar rapporten.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading