Go to main navigation
cambodia protest.jpg

Demonstranter protesterar till stöd för aktivisten Tep Vanny som fängslats i 2,5 år för sitt arbete för markrättigheter och upprättelse för fattiga som vräkts från sina hem i Phnom Penh.

Foto: EPA / Mak Remissa

NYHET

Kambodja på väg mot diktatur – kan biståndet göra motstånd?

Premiärminister Hun Sen har redan börjat säkra sin seger i nästa års val: sparkat ut organisationer, stängt ner oberoende medier och fängslat människorättsförsvarare. 

Hun Sen har nu styrt Kambodja i över trettio år och tänker inte sluta med det i första taget. Efter att i flera års tid systematiskt ha angripit sina motståndare, trakasserat människorättsförsvarare, misshandalt oppositionspolitiker och utökat premiärministerns makt, har det styrande Cambodia People’s Party nu lagt in en ny växel i arbetet med att säkra en seger i valet i juli 2018.

I denna nya offensiv har redan den amerikanska demokratiorganisationen National Democratic Institute kastats ut ur landet. Flera radiostationer, däribland Voice of Democracy Phnom Penh, har tvingats upphöra med sina sändningar. Sändningstillstånden för Voice of America och Radio Free Asia har också dragits in. Den oberoende och väl ansedda dagstidningen Cambodia Daily hotas med stängning.

Naly Pilorge, chef för människorättsorganisationen LICADHO, som länge fått stöd av svenska Civil Rights Defenders och Diakonia, säger att attackerna på media är särskilt oroande.

– Det är ett oerhört hot när man stänger ner oberoende radio i ett land som Kambodja. En stor andel av kambodjanerna är fortfarande inte läskunniga, så de allra flesta får sina nyheter via radion. Det som nu sker drabbar hela samhället. Vad vi som organisationer gör får minskad betydelse om inte oberoende media kan rapportera om det, säger hon.

Införa hård diktatur

Martin Gemzell, Asienchef på Civil Rights Defenders, säger till OmVärlden att flera av de människorättsorganisationer han samarbetar med räknar med att stängas ner.

– Det är så deras horisont ser ut, de flesta är övertygade om att Hun Sen nu försöker städa upp för att minimera motståndet när man väl når valrörelsen. Genom en lång rad av lagändringar och nya regler har regimen försökt och delvis lyckats att sprida skräck inom civilsamhället. Också utländska ambassader och andra aktörer har blivit väldigt timida, säger han.

Gemzell understryker att det inte råder några tvivel om Hun Sens avsikter, och berättar att han och hans kollegor nu förbereder sig för en situation där de som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja blir tvungna att göra det utanför lagens ramar.

– Det är bara att inse att vi har att göra med en regim som håller på att införa en hård diktatur. Så nu handlar det om att förbereda sig för en underjordisk demokratirörelse, och vi försöker hjälpa våra samarbetspartners att förbereda sig för en situation där de inte längre kan arbeta öppet längre i sitt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter, säger han.

”All opposition tystas”

Också Diakonia stödjer en uppsjö av organisationer och människorättsförsvarare i Kambodja. Generalsekreterare Bo Forsberg har följt landet i över trettio år och sett hur Kambodja byggts upp efter Röda khmerernas styre. Genom decennierna har ett aktivt civilsamhälle slagit rot, men nu blåser andra vindar.

– Det vi ser nu är att det, på ett väldigt systematiskt sätt, skruvas åt mot oppositionella och människorättsförsvarare på ett ganska obehagligt sätt. Hun Sen med sin familj och andra närstående familjer har kontroll över det politiska och ekonomiska livet, över rättsväsendet och de lagstiftande församlingarna. Nu har de satt i system att tysta all opposition, inklusive dem som står upp för mänskliga rättigheter.

I juli 2018 är det val, och Bo Forsberg spår en tuff utveckling fram tills dess, där vissa aktörer i civilsamhället kommer att försöka anpassa sig och gå under radarn, medan andra är inställda på konfrontation och att gå i opposition.

– De som sätter sig upp mot Hun Sen kommer att leva farligt. Vi, från Diakonia, kommer inte att ge vika när det gäller respekten för mänskliga rättigheter utan kommer att stötta våra partners i den mån vi kan, och där stödjer vi oss på de internationella konventionerna. Här har Sverige och det internationella samfundet en stor roll att stå upp för detta.

Sverige kan göra mer

OmVärlden har utan framgång sökt Sida och Sveriges ambassadör i Kambodja. I stället hänvisar ambassaden i Phnom Penh till ett uttalande från EU där man påtalar att det är "särskilt viktigt inför valet i juli 2018 att media, civilsamhälle och politiska partier tillåts agera utifrån sina legitima roller utan hot eller omåttliga restriktioner.”

Diakonias Bo Forsberg önskar att Sverige skulle driva på inom EU för ett starkare ställningstagande.

– Trots allt betyder EU och dess samlade röst och samlade bistånd väldigt mycket för Kambodja. Men man går en balansgång hela tiden, och det finns stora ekonomiska intressen i Kambodja för många europeiska länder och tyvärr är det ofta det som styr.

Martin Gemzell på Civil Rights Defenders säger att enskilda länder och ambassader, som Sverige, ofta gömmer sig bakom förklaringen att deras eget inflytande är begränsat. Men Sverige har mer makt än man vill kännas vid, säger han.

– Hun Sen är extremt angelägen om att ha internationell legitimitet. Så om Sverige driver på inom EU för ett starkare avståndstagande är det förstås väldigt viktigt. Ovanpå det spelar biståndet en stor roll. Hela maskineriet runt den kambodjanska regimen är fortfarande i stor utsträckning beroende av biståndspengar från väst. Det är biståndspengar som öppet och under bordet smörjer hela maskineriet. Så man gör det väldigt enkelt för sig när man påstår att biståndet inte spelar någon roll.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading