Go to main navigation
palestine2-gaza-strip-in-2015-678981_1920.jpg

Palestinska barn i staden Beit Hanun som ligger utmed nordöstra delen på Gazaremsan.

Foto: CC 2017, Creative Commons, Badwanart0, Pixabay.

NYHET

Liberalerna vill strypa bistånd till Palestina

Sätt press på Palestina och börja villkora biståndet. Det föreslår Liberalerna i sin budget. 

– Vi har sett alltför många exempel på förtryckare vars diktaturregimer delvis kunnat vara kvar längre genom bistånd, säger Birgitta Olsson, Liberalernas utrikespolitiska talesperson.

Liberalerna vill skära ned på biståndet till Palestina. I skuggbudgeten för 2018 skriver partiet att ”Länder som genomför goda reformer ska belönas för det. Länder som tvärtom går längre ifrån en demokratisering måste få mindre bistånd. Ett tydligt exempel på kravlöst bistånd är "stödet till Afghanistan och den palestinska myndigheten".

Som exempel tar Liberalerna upp att det ”inte har hållits val på över ett decennium i Palestina, korruptionen är omfattande, homosexuella förtrycks, kritiska röster tystas och antisemitisk våldspropaganda flödar utan att ansvariga reagerar. Kvinnors situation blir allt svårare".

Med det sagt lovar partiet att vid en alliansseger 2018 kommer de att "medverka till att det bilaterala biståndet till länder villkoras för en demokratisk utveckling".

I en motion där Liberalerna föreslår neddragningen nämns däremot inte att Västbanken varit ockuperad sedan 1967, vilket många internationella experter ser som en grundorsak till den humanitära krisen. 

Symbolisk vikt

Birgitta Ohlsson (L) säger till OmVärlden att när det gäller långsiktigt bilateralt bistånd är det en rimlig avvägning att prioritera fattiga länder som gör reformer för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

– Vi har sett alltför många exempel genom historien på förtryckare vars diktaturregimer delvis kunnat vara kvar längre genom bistånd. Därför är det av symbolisk vikt att premiera länder som går åt rätt håll. Det gör varken styret i Palestina eller Afghanistan trots att miljarder pumpats in där genom åren. 

Endast i de allra svåraste fallen, då akut hjälp behövs, bör stödet komma fram snabbt oavsett vilket land det handlar om. 

Birgitta Ohlsson (L) anser att det bordes ställas hårdare krav på Palestina. 

Även om alla i Liberalerna inte är överens i frågan har partiet över tid drivit att biståndet till Palestina ska minskas, eller ändras.  

En som inte håller med är Erik Lysén, internationell chef vid Svenska kyrkan som satsar på långsiktigt stöd till Palestina. Han menar att vi måste kunna ge bilateralt bistånd och samtidigt ställa krav på ökad demokratisering. 

– Den principen vägleder redan idag det svenska bilaterala biståndet. Om utvecklingen på alla områden går åt fel håll är det naturligt att ompröva nivån på biståndsavtalen. Samtidigt måste man analysera konsekvenserna av sådana beslut. Genom att kraftigt minska biståndet kan man också beröva möjligheterna att påverka utvecklingen i positiv riktning. Så eventuella beslut om neddragningar eller indraget biståndet måste föregås av noggranna konsekvensanalyser, säger han och fortsätter:

– Många länder har en skör demokratisk utveckling och jag har svårt att se att utvecklingen blir bättre av att biståndsgivare helt drar sig ur.  På vilket sätt påverkar man då landets demokratiska utveckling?

Ulrika Modéer, statssekreterare för biståndsminister Isabella Lövin (MP) påpekar till OmVärlden att det är viktigt med en långsiktigt bistånd till Palestina för att säkerställa fred på längre sikt. 

"Obefintliga exportmöjligheter"

Lysén anser att den stora utmaningen är att få Palestina mindre beroende av bistånd eftersom då måste först de hinder som finns för ekonomisk utveckling undanröjas. 

– Palestina har inte makt över sin egen ekonomiska utveckling på grund av ockupationen. Den behöver upphöra för att palestinsk tillväxt ska bli möjlig. Tillsammans med beroendet av utländskt bistånd på grund av rörelserestriktioner och, i det närmaste, obefintliga exportmöjligheter, hindrar den politiska splittringen utvecklingen av en hållbar inhemsk ekonomi.

EU måste dessutom följa sina egna regelverk om att inte ge Israel ekonomiska fördelar av dess ockupation av Palestina, påpekar Erik Lysén.

– Trots detta: EU:s handel med bosättningarna är 15 gånger större än den totala handeln med Palestina.

Anklagelser mot Sverige

Under en längre tid har återkommande anklagelser riktats mot att svenska biståndet ska finansiera terrororganisationer, och olika exempel har förts fram.

Bland annat har Lars Adaktusson (KD), som också är ordförande för Vänskapsförbundet Sverige–Israel, velat att Sverige stoppar “terrorstödet”. I en artikel i GP nämner han flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, som fått svenskt bistånd, och beskriver dem som antisemitiska och terrorvänliga.

Många liknande anklagelser kommer från organisationen NGO-monitor som har en stark närvaro på internet och kopplingar till den israeliska regeringen. Denna organisation har anklagat människorättsorganisationer för att bedriva "krig mot Israel", och har som uppgift att granska människorättsorganisationer som verkar i landet. Bland annat har Human Rights Watch anklagats för propaganda, vilket senare ändrades och organisationen fick uppehållstillstånd. Nyligen har man också kritisterat B´tselem för att rapporerat om fängsladet av palestinska barn, vilket även UNICEF och flera andra rapporterat om, och menar att det är en del av en internationell smutskastningkampanj mot Israel om barns rättigheter.

NGO-monitor lobbar också aktivt mot regeringar, bland annat har man besökt det svenska utrikesdepartementet.

I februari nekades Human Rights Watch arbetstillstånd i Israel med motiveringen att organisationen varit engagerad i palestinsk propaganda, vilket senare hävdes.

I en artikel för Huffington Post skriver Nicola Perugini och Neve Gordon, italienska forskare, att det sedan attacken mot Twin Towers 11 september 2001 har blivit allt mer vanligt med konservativa krafter som medvetet arbetar för att undergräva trovärdigheten hos de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter.


Läs mer om hur klimatet hårdnat för israeliska människorättsorganisationer


Ett sätt att misskreditera dessa organisationer är att hävda att de använder mänskliga rättigheter för att driva en egen politisk agenda. Fenomenet kallas ”lawfare”. 

"Systematisk smutskastning"

I våras frågade OmVärlden Johan Schaar, tidigare biståndschef vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem, om det svenska biståndet kritiseras för att stödja Hamas och det faktum att människorättsorganisationer anklagas för att driva propaganda mot Israel.

Han svarade att han såg det som en systematisk smutskastning, med syfte att undergräva den kritik som finns mot ockupationen.

– Det är fullständigt klart att Sverige inte stödjer Hamas. Sverige stödjer inte insatser i skolor som skulle vara våldsbejakande. Mycket av den här kritiken riktar sig mot UNWRA som ger hälsobistånd till tusentals barn och som får stöd av det internationella samfundet, inklusive av USA. Dessa givare granskar hela tiden stödet, till exempel vad som står i FN:s skolböcker.

Lyssna på podden "Bistånd i en konflikmiljö" här.

Ylva Bergman
Josefine Elfström

Texten har blivit uppdaterad med förtydligande kring NGO-monitor.

Tip a Friend heading