Go to main navigation
kinausa-2.jpg

Den amerikanska biståndet skärs ned, samtidigt som Kina bygger ut sina ekonomiska relationer på bred front och säkrar tillgången till råvaror. Illustration: Tova Jertfelt

NYHET

När USA backar kliver Kina fram

När USA drar in pengar till FN ökar Kina sina bidrag. I dag träffas ledarna för supermakterna i Florida. Enligt Kina-experten Börje Ljunggren kommer president Trumps protektionism och ifrågasättande av klimatavtalet bara att stärka Kinas globala avtryck.

Donald Trump var snabb med att spara in på USA:s bistånd. OmVärlden har tidigare berättat om den republikanske presidentens beslut att bland annat dra in 76 miljoner dollar i stöd till FN:s befolkningsfond. Fler nedskärningar i det amerikanska utvecklingssamarbetet är att vänta: det amerikanska utrikesdepartementets budget skärs ner med 30 procent i Trumps första budget.

Samtidigt flyttar Kina fram sina positioner. Börje Ljunggren, tidigare ambassadör i Kina och aktuell med boken ”Den kinesiska drömmen: Xi, makten och utmaningarna”, ser ett Kina som är i färd med att fylla tomrummet som skapas när USA retirerar globalt, framför allt inom handel men också bistånd. Kina betraktar sig fortfarande som ett utvecklingsland, men har omfattande ekonomiska relationer med utvecklingsländer världen över och biståndsrelationer med sammanlagt 120 länder.

– Kina har under de senaste åren ökat sitt stöd till FN-organen och när det gäller FN:s fredsbevarande uppdrag har man ökat både i budget och antalet soldater. I dag är Kina det land av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som bidrar mest till peacekeeping, säger han.

Kina kör sitt eget race. Landet är inte medlem i DAC, och dess utvecklingssamarbete i andra länder är inte utformat med OECD-ländernas egen definition av bistånd i åtanke. I Kina är det handelsministeriet som har hand om landets utvecklingssamarbete, som till stor del går ut på att erbjuda länder lån och krediter. Infrastruktur är ett prioriterat område, och Kina bygger vägar, hamnar, kraftverk och dylikt, men har också satsningar inom hälsa, skola och jordbruksrådgivning.

– Allt handlar om att främja egna långsiktiga handelsintressen och stärka relationer, man har inget intresse av mänskliga rättigheter, säger Börje Ljunggren.

Genom satsningarna säkrar Kina bland annat tillgång på råvaror. I dag kommer cirka 30 procent av Kinas olja till exempel från länder i Afrika, som Angola och Nigeria, där man har biståndsprojekt.

Fyller amerikanskt tomrum

Utöver att Kina stöttar befintliga globala institutioner har landet också tagit initiativ till att bygga upp nya institutioner, såsom den internationella investeringsbanken Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB), New Development Bank (NDB), som BRICS-länderna med Kina i spetsen står bakom och ”One Belt One Road” (OBOR), Xi Jinpings storstilade satsningar på sidenvägar till lands och till havs. Kina betonar också allt mer sin roll i ”global governance”.

– Kinas fotavtryck i världen växer väldigt snabbt just nu genom handel och investeringar, och biståndet är en relativt liten men inte oviktig del av det här fotavtrycket, säger Börje Ljunggren.

När det gäller president Trumps protektionism och hårda retorik gentemot Kina tror Börje Ljunggren att hans politik i stället kommer att stärka Kinas roll i världen.

– Kina är redan världens största ekonomi sett till köpkraft, och världens största handelsnation. Kina är i dag också det land som näst efter USA har de största investeringarna utomlands. I det läget serverar Trump en riktig lyra till dem: han säger att han vill straffa Kina, men i och med att han väljer en så protektionistisk linje så blir effekten den motsatta. När USA backar, inte bara i världshandeln utan också i klimatfrågan, så skapar det ett tomrum som kineserna gärna fyller.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading