Go to main navigation
Ggia CC2017 Wikimedia Commons

Färre flyktingar till Sverige – därför minskar regeringen nu avräkningarna för flyktingmottagande.

Foto: Ggia CC2017 Wikimedia Commons

Nyhet

Regeringen ändrar sig om flyktingavräkningar

Nästa år kommer betydligt mycket mindre pengar tas ur biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande i Sverige, visar regeringens budget. Orsaken är minskad flyktinginvandring. Men även striktare regler – något biståndsbranschen tidigare krävt.

De så kallade avräkningarna för asylmottagning – alltså pengar ur den totala biståndsbudgeten som gått till flyktingmottagande i Sverige – minskar nästa år från 8,1 till 2,8 miljarder. Det framgår av regeringens höstbudget. Det handlar om en minskning med drygt 5 miljarder kronor - pengar som istället kommer gå till internationella biståndsinsatser.

Enligt biståndsminister Isabella Lövin är 2018 års kostnader för asylmottagning de lägsta som dragits av från biståndsramen på tio år. Modellen för avräkningar för asylmottagande har Sverige tillämpat sedan 1991, men på senare år har summan ökat mycket kraftigt även vid internationella jämförelser. Biståndsbranschen har i flera år kritiserat regeringen för de höga avräkningarna.

Enligt regeringen är den främsta orsaken till att avräkningarna nu minskar den kraftigt minskade invandringen. Efter den stora flyktinginvandringen 2015 införde regeringen en tillfällig asyllag som kraftigt försämrade möjligheterna att få asyl i Sverige. De svenska lagarna är i dag bland de mest restriktiva i hela EU.

En annan orsak till minskade avräkningar är att regeringen nu stramar upp regelverket - något som biståndsbranschen länge krävt. I 2018 års biståndsbudget skriver regeringen att ersättningssystemet nu har ändrats. Detta innebär att kommuner ska ersättas ”i nära anslutning” till att kostnaderna uppstått. Vad som även förändras är att avräkningarna inte längre omfattar Migrationsverkets indirekta administrationskostnader.

Flera organisationer inom biståndsbranschen har tidigare uttryckt stark kritik mot hur Sverige har gjort avdrag för flyktingmottagande. Det har OmVärlden skrivit om bland annat här och här. Kritiken har bland annat handlat om att regeringen använder biståndsmedel till utgifter som inte bidrar till Sveriges biståndsmål. ”Sverige ska värna om asylrätten” skriver sex biståndsorganisationer i Svenska Dagbladet i början av 2017, och fortsätter:

"Det är också självklart att ett bra asylmottagande kostar. Men när kostnaden tas från biståndet drabbas arbetet för demokrati, konfliktförebyggande och minskad fattigdom."

Läs mer här om vad biståndsbranschen tycker om den nya budgeten.

Enligt regeringen är det den minskade andelen flyktingar till Sverige som är den främsta orsaken till att avräkningarna nu minskar. Frilansjournalisten Staffan Landin har länge varit kritisk till hur Sverige gör avräkningar för flyktingmottagande. Han menar att det inte kan handla om en minskad flyktingström till Sverige eftersom 2018 års flyktingantal beräknas vara i stort sett samma som det antal som kom under 2017 och 2016.

Landin är tveksam till hur Migrationsverket utför sin beräkning.

– De oanade kostnader som uppkom i och med ökningen av antalet flyktingar 2015, sköts fram på kommande budgetar. De kostnaderna har sedan fördelats på de färre antal flyktingar som kom under 2016 och 2017. Men nu har antagligen Migrationsverket betalat av. Dygnskostnaderna ligger därför nu närmare verkligheten, säger Staffan Landin till OmVärlden.

Han påpekar också att avräkningar enligt OECD:s biståndskommitté DAC endast får baseras på de asylsökandes dagliga kostnader under ett år.

– Därför tror jag inte heller att den stora biståndsbudgeten har något att göra med att det är valår. Utan bara att de systemfel som gjorde att det togs för mycket från biståndsbudgeten nu har rättats till.

Detta har Landin tidigare skrivit på DN Debatt 16/2 (2017) tillsammans med Henrik Westander . Regeringen svarade senare på kritiken i DN. Ulrika Modéer, statssekreterare på utrikesdepartementet, skriver att beräkningsmodellen är helt i enlighet med de biståndsregler som bestäms av DAC.

Enligt Modéer sker beräkningen på följande sätt: Migrationsverkets förväntade utgifter delat med antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet vid en viss tidpunkt. Regeringen skriver också att anledningen till varför dygnskostnaden ökade under 2017 trots att antalet asylsökande minskade, ”bl.a. att det fortfarande finns många inskrivna och att det dessutom finns en eftersläpning i ersättningssystemen. Exempelvis kan kommuner inkomma med ersättningsanspråk upp till ett år i efterhand.”

Så vill regeringen satsa på biståndet 2018.

Även Riksrevisionen har problematiserat hur Migrationsverkets underlag för avräkningar beräknas. I en rapport från 2016 lyfter de fram kritik om den beräkningsmodell som har använts för att budgetera avräkningar. Riksrevisionen skriver att modellen riskerar att ”inte ge en rättvisande bild av de faktiska kostnader det kommande året” eftersom modellens ”konstruktion utgår från att alla kostnader för mottagning uppstår det år den asylsökande anländer till Sverige”. Men kostnaden för en asylsökande är egentligen utspridd över inte bara ett, utan flera år, och kommer därför belasta flera budgetår.

Avräkningar för asylkostnader är framtagna utifrån riktlinjer från biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (DAC, OECD). I enlighet med DAC kan Sverige avräkna biståndspengar till inhemskt flyktingmottagande för asylsökande. Dessa avräkningar får göras för en asylsökande upp till ett år efter att en person sökt asyl i Sverige. Dessa avräkningar har sin grund i uträkningar som Migrationsverket gör.

Inom DAC pågår nu även förhandlingar om att ändra på det regelverk som styr avräkningar för bland annat flyktingmottagande. Vad som händer återstår att se, eftersom det mötet infaller den 29 september.

Maria Lundin Osvalds

Tip a Friend heading