Go to main navigation
Nu gör ständerna comeback i biståndet.jpg

Slummen i Xiamen i sydöstra Kina. Världens slumområden har vuxit med 100 miljoner människor sedan år 2000.

Foto: Pixabay

Nyhet

Nu gör städerna comeback i biståndet

Aldrig förr har så många människor flyttat från landsbygd till stad. Ändå riktar Sverige sitt huvudsakliga bistånd till landsbygden. Men en förändring är på gång.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer. Globalt sett flyttar 200 000 personer från landsbygd till stad, varje dag. Enligt prognoser från bostadsorganet UN Habitat väntas antalet urbant boende ha dubblats till år 2050. Thomas Melin från Sida menar att Sverige ligger efter i sitt stöd av hållbar stadsutveckling.

– Långt under tio procent av svenskt bistånd går idag till åtgärder i urbana områden. Samtidigt bor cirka 30 procent av världens fattiga i just städer.

Sverige riktar sitt huvudsakliga utvecklingsstöd till landsbygdsutveckling samtidigt som den globala urbaniseringen leder till att mängden fattiga i städer växer. Något som kan rimma illa med principen ”leave no one behind” som slås fast i arbetet med FN:s globala mål för hållbar utveckling, där mål 11 särskilt lyfter fram ”Hållbara städer och samhällen”.

Men förändringen är på gång. I december 2016 publicerade regeringen sitt nya ”Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete”, där urbanisering beskrivs som en stark global trend som biståndet måste ta hänsyn till. Målsättningen är att utvecklingssamarbetet ska leda till byggande av städer som erbjuder utbildning och samhällsservice samtidigt som växande fattigdom, miljö-, och säkerhetsproblem motarbetas.

Stadsfokus beror på flera faktorer

Jan Riise, vid forskningsplattformen Mistra Urban Futures menar att biståndets ökade fokus på städer beror på flera saker. I städerna produceras det mesta av världens växthusgas och det är till städerna folk flyttar, vilket ökar kravet på en fungerande stadsplanering. Invånare, kommuner och borgmästare världen över ser utmaningar och har börjat kräva förändringar.

– Världen måste uppmärksamma att urbaniseringen sker. Städerna själva har sett möjligheterna i detta och agerar för att göra det bästa av situationen, säger Jan Riise.

Kampen mot slumområden i städernas utkanter har tidigare behandlats i arbetet med FN:s Millenniemål från år 2000-2015.

– 100 miljoner människor lyckades under dessa år lämna slummen, flertalet av dem i Kina. Samtidigt växte världens slumområden med cirka 200 miljoner på grund av urbaniseringen, så totalt blev det ändå en ökning. Men det är ohyggligt svårt att mäta invånarantal i slummen, säger Thomas Melin.

Daniel Fjellborg

Tip a Friend heading