Go to main navigation
Tent_seashore_camp_near_Vial_refugee_camp._Chios,_Grece,_Aegean_Sea._27_September,_2016.jpg

Regelverket för hur biståndspengar kan användas till flyktingmottagning har förtydligats under biståndskommitténs högnivåmöte.

Foto: Mstyslav Chernov

Ödesmöte om biståndet utan klara beslut

Under två dagar har OECD:s biståndskommitté (DAC) förhandlat om hur biståndet ska användas i framtiden. När högnivåmötet i Paris avslutades på tisdagskvällen var det dock med magert resultat.

Som OmVärlden tidigare skrivit har två av de stora frågorna inför mötet handlat om avräkningar för flyktingmottagande och om hur biståndspengar i större utsträckning kan ges till privata företag.

Under tisdagskvällen rapporterade Ekot om att det inte blir några begränsningar för de länder som vill använda biståndspengar till flyktingmottagning i det egna landet.

Flera svenska biståndsorganisationer skrev inför högnivåmötet en debattartikel där de uppmanade Sverige att inte låta givarnas intressen styra biståndet.

– Här har vi generellt sett en trend att biståndet allt mer styrs av givarnas intressen genom till exempel säkerhetspolitiken, säger Penny Davies, senior policyrådgivare för utvecklingsfinansiering på Diakonia.

Trots långa förhandlingar har man alltså inte lyckats komma överens. Dock finns det tydligare direktiv vad gäller definitionen av en flykting och de administrativa kostnaderna i flyktingmottagandet. Det sistnämnda har Sverige tidigare fått kritik för.

– Redan inför budgeten 2018 så har vi tagit bort de indirekt administrativa kostnaderna och det var även något som förtydligades i det här direktivet, säger Ulrika Modéer till Ekot.

Just klargörandet av regelverket ses som positivt även från civilsamhället även om de står fast vid sin linje att kostnader för flyktingmottagning inte hör hemma i biståndet. De framhäver istället vikten av en human flyktingpolitik.

Även vad gäller hur mycket biståndspengar som får gå till företag från det egna landet blev det ingen överenskommelse bland OECD-länderna.

– Vi var dessvärre långt ifrån en enighet i den här frågan, säger Ulrika Modéer till Ekot.

 – Det var förhandlingar in i det sista men man har egentligen inte alls kommit överens. Här finns många risker och frågetecken kvar vad gäller hur privatsektorinstrumenten stämmer överens med viktiga principer för biståndseffektivitet, säger Penny Davies.

Biståndskommittén och biståndet som sådant går sedan ett par år tillbaka igenom en moderniseringsprocess.

– Positivt är att biståndet ses över för att det ska vara fortsatt relevant, att betydelsen av att arbeta med Agenda 2030 lyfts fram och att biståndskommittén blir mer transparent och öppnar upp för dialog med civilsamhället, menar Penny Davies.

Högnivåmötets kommuniké går att läsa här.

Louise Gårdemyr

Tip a Friend heading