Go to main navigation
info-i-metadata2.jpg

Kung Harald V inspekterar soldater vid norska Krigsskolen.

Foto: Torbjørn Kjosvold

nyhet

Så sågade Danmark och Norge sina insatser i Afghanistan

På torsdag presenteras en utvärdering av den svenska insatsen i Afghanistan. Den danska rapporten, som släpptes förra året, visade att man satsat på fel saker. Den norska utredningen beskrev hela insatsen som ett enda stort misslyckande.

På torsdag, den 2 mars, släpps den svenska utvärderingen av insatsen i Afghanistan. Utredningen ska bedöma Sveriges samlade engagemang i Afghanistan under åren 2002-2014. Det handlar om den militära och diplomatiska verksamheten, men också hur utvecklingsstöd och andra krisinsatser har fungerat.

Våra grannar Norge och Danmark har redan utvärderat sina insatser och OmVärlden har gått igenom de båda rapporterna. Det är inga framgångssagor som målas upp.

Situationen blev värre än innan

Resultatet av den norska insatsen är rätt nedslående. Utredarna skriver att Norge misslyckats med att bidra till en fredlig utveckling i Afghanistan och situationen i landet förmodligen blivit värre än vad den var från början.

På det stora hela, konstaterar utredarna, har den norska insatsen som involverat 9 000 soldater och kostat över 20 miljarder norska kronor, varken gjort från eller till. En av de första meningarna i rapporten lyder: ”I det stora hela har Norge inte gjort en särskilt stor skillnad”.

– Den stora slutsatsen är att det är omöjligt att arbeta för demokrati och statsbyggande när det pågår en väpnad konflikt, säger Gro Nystuen, folkrättsjurist och deltog i gruppen som genomförde utredningen.

På den punkten är experterna i den danska och norska utvärderingen överens.

Norska försvarsministern Ine Eriksen Søreide i Afghanistan på den norska nationaldagen. Foto: Asgeir Spange Brekke för Forsvarets Mediesenter.

De danska utredarna skriver man att det inte finns några bevis som pekar på att bistånd är effektivt – eller ens genomförbart – när situationen på marken är så pass osäker. Den danska rapporten poängterar också att risken för korruption ökar när man ”ger plötsligt och massivt biståndsstöd till svaga eller kollapsade institutioner”.

Istället, menar rapportförfattarna, borde Danmark haft en annan strategi, en strategi som borde präglats av enkelhet och ”en sak i taget”: först löser man säkerhetsläget, sedan skapar man hållbar utveckling.

En god allierad

Vissa framsteg har rapportförfattarna dock tagit fasta på. Det norska civilsamhället har till exempel hjälpt till att bygga över 117 skolor och utbilda 2 000 lärare i Faryab-provinsen. Däremot finns det ingen statistik över hur många afghanska ungdomar som genom detta fått en fullgod utbildning. Norrmännen tycker också att det norska mentorsprogrammet för den afghanska anti-terrorpolisen har varit lyckat.

Samarbetet inom Nato och Norges medverkan i militäralliansen ses också som en framgång. Enligt rapportförfattarna har insatsen gjort att Nato som organisation i dag fungerar bättre.

Mottot på den norska insatsen var: ”En strid med USA och Nato, mot internationell terror och för ett bättre Afghanistan”. Titeln på den norska utredningen – ”En god alliert” – syftar på att man åtminstone levde upp till den första delen.

– Titeln ska också kunna vara ironisk. Vi betalade en enorm kostnad, bara för att betraktas som en god allierad. Var det värt det? frågar sig Gro Nystuen.

Samarbete mellan bistånd och militär

Mottot för den danska insatsen var ”så militärt som det krävs och så civilt som det går”. Tanken var att en civil insats alltmer skulle dominera efter hand som läget i landet blev tryggare.

Men det var svårt att göra framsteg och skapa stabilitet över tid. De danska utredarna är kritiska till att den danska insatsen inte lade större vikt vid att hitta politiska lösningar i en afghansk kontext.

Samtidigt spelar biståndet en viktig del som stabiliseringsfaktor under en militär insats, skriver de danska utredarna. Danmark har satsat på en ”integrated approach” enligt amerikansk modell – alltså att biståndsarbete går hand i hand med den militära insatsen. Militär personal byggde vägar och brunnar och arbetade nära biståndsarbetare som i sin tur fick beskydd.

Den danska utvärderingen beskriver hur samarbetet mellan bistånd och militär har varit svårt men lyckat, åtminstone i Helmand-provinsen. Där kunde man se att militären kunde skapa trygghet medan biståndet på sikt kunde upprätthålla en stabil miljö. Samarbetet gjorde att båda instanserna kunde genomföra sina arbeten bättre.

Norsk soldat på uppdrag i Afghanistan. Foto: Kim A Gulbrandsen för Forsvarets Mediearkiv.

Risk för ihopblandning

Men ett samarbete mellan biståndsinsatser och militär innebär även risker. Risken för att den afghanska lokalbefolkningen och talibanerna blandar ihop civil och militär personal ökar avsevärt. Civila biståndsarbetare kan därmed utsättas för en ökad risk.

I Norge och Sverige har bistånd och militära insatser bedrivits separat. I stort sett alla länder inom Nato är tvärtom för ett samarbete och menar att det ökar genomslagskraften för biståndet och kan ge viktig information till militären om säkerhetsrisker.

Danmark, tillsammans med Storbritannien, Kanada och Nederländerna har försökt utveckla långsiktiga strategier för ett samarbete även i andra konflikthärdar. Förhoppningen är att biståndets stabiliserande roll ska kunna utnyttjas mer i militära insatser. I utredningen citeras en tjänsteman vid det danska utrikesdepartementet som förklarar:

– ”Integrated approach” innebär gemensam planering, så när du kommer att rensa ett område militärt, så inkluderas det afghanska perspektivet och förberedelser för återuppbyggnad i planeringen, säger tjänstemannen.

”I Afghanistan visade det sig vara omöjligt”

Norge och Tyskland är två länder inom Nato som fortfarande insisterar på att bistånd och militära aktioner ska hållas isär. I Afghanistan fanns det tydliga instruktioner för norska soldater att hålla sig borta från biståndsarbetarna, vilket inte alltid var så enkelt.

– Det blev problematiskt, framför allt med humanitärt stöd. Om Röda korset var där ena dagen och militären den andra, hur håller man då isär det? säger Gro Nystuen.

Även om Danmark och Norge agerade på olika sätt så slår båda utvärderingarna fast att kapacitetsbyggande och demokratiarbete – i en miljö som präglas av storskaligt krig och svaga samhällsinstitutioner – är extremt svårt.

– I Afghanistan visade det sig vara omöjligt, säger Gro Nystuen.

Björn Widmark

Tip a Friend heading