Go to main navigation
weeffect.jpg

Alice Wanjiku är bonde och medlem i banankooperativet Gikama i Muranga, Kenya. Hon är porträtterad på framsidan av We Effect och Retrivers rapport.

Foto: Anders Hansson / We Effect

nyhet

Sex av tio afrikaner saknar namn i svenska medier

Svenska medier har blivit bättre på att namnge afrikaner som är med på bild. Trots det namnges endast fyra av tio afrikaner i biståndsrapporteringen. Vita personer namnges nästan jämt.

För femte året i rad har biståndsorganisationen We Effect bett medieanalysföretaget Retriver att analysera hur och vem som namnges i den svenska biståndsrapporteringen. Rapporten presenterades på ett seminarium i Almedalen under måndagen.

Den senaste rapporten visar att svenska medier blivit betydligt bättre på att namnge afrikaner som är med på bild. För två år sedan namngavs endast 13 procent, medan siffran för förra året var 41 procent.

Samtidigt namnges nästan alltid vita personer som figurerar i rapporteringen.

– Vita människor styr bilden av bistånd, det är bara i undantagsfall som de personer som nås av bistånd får styra bilden av biståndsinsatsen, säger Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriver.

En anledning till ökningen kan vara att medier i ökande omfattning använder bilder från olika biståndsorganisationer där personerna på bild ofta är namngivna.

– Användandet av bilder från biståndsorganisationer har ökat markant och det har gett effekten att fler namnges, säger Ioanna Lokebratt.

Rapporten visar också att offerbilder har ökat i omfattning, från att ha minskat de senaste åren. Det förklaras främst med torkan och hungersnöden i östra och södra Afrika. Samma fenomen noterades under svältkatastrofen på Afrikas horn 2011-2012.

Enligt We Effects vd Anneli Rogeman handlar namngivning om makt.

– Det är bra att svenska medier har blivit mycket bättre. Vi måste förstå att det här handlar om makt. Vi utövar makt när vi inte namnger de här människorna. Vi har ju ett enormt övertag. Det är förfärligt när människor reduceras till en anonym massa, pynt eller rekvisita, säger hon.

Nyhetsbyrån TT:s utrikeschef Marika Långström säger att de medvetet arbetar för att förbättra situationen.

– Vi är sällan på plats, så vi är beroende av nyhetsbyråer eller biståndsorganisationer. Men vi kräver att de som finns med på bild har ett namn. Ibland är det bara ett förnamn, men det är bättre än ingenting. Vi vill också att de ska vara aktiva subjekt och inte bara passiva offer, säger hon.

Andelen personer som skildras som verksamma och aktiva i Afrika har också ökat, visar rapporten. Rapporten visar även att kvinnor namnges i högre utsträckning än män och barn. Enligt Marika Långström skulle det kunna bero på att kvinnor ofta fotograferas i andra situationer.

– Det är oftast män som figurerar på bilderna. När man väljer att lyfta upp kvinnor så är det ofta i en specifik situation där de är aktiva, och då får de ett namn. Kvinnor skildras ofta i det privata, i relationer, och då har man ett namn. Resultatet skulle kunna bero på det, säger hon.

Generellt sett har bevakningen av biståndet minskat. Under 2016 skrevs 900 artiklar om svenska biståndsinsatser, vilket är en minskning från 978 året innan. Däremot skrevs fler artiklar om resultatet av bistånd. Var tionde artikel om bistånd handlade om biståndsresultat, vilket är en ökning från sju procent.

Analysen baserar på all tryckt press samt SVT:s och SR:s webbsidor. Bevakningen på OmVärlden.se är således inte en del av rapporten.

Mikael Färnbo

Tip a Friend heading