Go to main navigation
skola somalia education some rights

Möjligheten till skolgång är en av de saker som påverkas av den stora statsskulden.

Foto: UN Photo/Tobin Jones

NYHET

Skulden som bromsar Somalias framtid

En trettio år gammal statsskuld gör att världssamfundet vägrar ge Somalia det stöd som krävs för att skapa fred och säkerhet i landet. Nu väcks röster som kräver att det somaliska folket inte ska lida för en diktators köphysteri.

Somalia genomlider just nu en omfattande torka som innebär att stora delar av landets befolkning hungrar och drivs från sina hem. Enorma humanitära insatser krävs för att undvika akut mänskligt lidande och död. Under lång tid krävs dessutom omfattande arbete med att bygga upp landet till att bli mer motståndskraftigt i framtiden. Men i det sammanhanget finns ett blytungt sänke: den tidigare diktatorn Siyad Barres gamla statsskuld.

Det kalla kriget under 70- och 80-talen gjorde det möjligt för Barre att låna friskt – pengar som i stor utsträckning användes till vapeninköp. När Siyad Barre störtades 1991 kastades Somalia in i ett politiskt kaos, något som gav terrorsekten Al Shabaab utrymme att växa sig stark och ta kontroll över delar av landet. Under tiden tickade räntorna på och amorteringarna uteblev. 2016 hade statsskulden vuxit till 5,2 miljarder US-dollar varav 93 procent är räntor.

Pengarna är blockerade

Somalia har sedan 2012 en federal regering och i mars i år valdes i en någorlunda demokratisk process en ny president som ingjutit enorma förväntningar hos många somalier. Även många internationella aktörer är försiktigt positiva. Men Somalia är på grund av statsskulden helt utestängt från de internationella finansiella instrumenten, något som bland annat innebär ett totalt stopp för de lån som behövs för att få landet på fötter igen.

Världsbankens IDA-fond (International Development Association) ger till exempel möjlighet till räntefria – eller mycket fördelaktiga – lån för återuppbyggnadsarbete till särskilt sårbara eller konfliktdrabbade stater. För Somalia finns 500 miljoner dollar tillgängliga i ett särskilt krisfönster kopplat till torkan. Men dessa pengar är blockerade eftersom landet inte betalat tidigare amorteringar och räntor på statsskulden.

Landet har hamnat i ett slags moment 22. Vissa villkor måste uppnås för skuldavskrivningar men det är omöjligt att nå dit utan omfattande finansiellt stöd – som landet inte har tillgång till på grund av statsskulden, säger Abdullahi Aress, utvecklingsanalytiker och ekonom vid Somaliasektionen vid svenska ambassaden i Nairobi. Under perioden 2013-15 arbetade han som senior rådgivare vid Somalias finansministerium. Hon fortsätter:

– De återkommande kriserna har skapat en trötthet hos givarna att ständigt behöva gå in med katastrofbistånd. Den enda lösningen är att få landet på rätt väg. Det är alltid är dyrare att behandla en redan uppkommen kris än att arbeta förebyggande.

Övergång från konflikt till stabilitet

Frågan är hur Somalia ska få medel för att bygga upp landet och dess institutioner. Abdullahi Aress uppskattar den somaliska statens intäkter till 168-170 miljoner dollar om året varav hälften är bistånd. Att få tillgång till medel genom att driva in skatter är mycket komplicerat, bland annat på grund av det gällande säkerhetsläget och att alltför få investerare vill satsa i den osäkra situation som nu råder.

– Somalia befinner sig i ett viktigt skede av övergång till från konflikt till stabilitet men resurserna som finns tillgängliga är lägre än för något annat land. Den nya regeringen har ambitioner att bekämpa Al Shabaab och arbeta mot korruptionen men utan mer resurser och stöd riskerar de att förlora styrfart. Och om människor saknar inkomster och tappar hoppet om den nya regeringen ökar återigen möjligheterna för Al Shabaab att rekrytera och risken för att landet faller in i en ny politisk kris, säger Abdullahi Aress.

Vid Världsbankens årsmöte som nyligen ägde rum i Washington togs frågan om Somalias skuldavskrivning upp. Somalias finansminister redogjorde för sitt politiska engagemang och arbete för att nå avskrivningar medan IMF menade att skuldavskrivningen kan ta tid med hänvisning till de kriterier som måste vara uppfyllda. I veckan hålls en viktig konferens i London för att diskutera prioriteringarna för det internationella samfundets stöd till Somalia under den kommande femårsperioden. Men Abdullahi Aress har få förhoppningar om att konferensen ska ge något nytt i frågan om skuldavskrivningar:

– Den somaliska regeringens mål är att få till en tidtabell för processen mot skuldavskrivningar men IMF har hittills vägrat med hänvisning till att landet inte är redo. Min erfarenhet är att skuldavskrivning är inte bara en teknisk utan även politisk bedömning. I fallet med Sudan till exempel så avskrivs inte skulden så länge regimen dödar sitt eget folk, även om landet skulle uppfylla alla kriterier. 

Sverige för skuldavskrivning

Abdullahi Aress säger att Sverige vill se en skuldavskrivningsprocess för Somalia och för dialog med givarkollektivet IMF och Världsbanken. Dessutom försöker Sverige bidra till att Somalia uppfyller de kriterier som satts upp gällande till exempel finansiella reformer. Att Abdullahi Aress skickades ut av Sverige som rådgivare åt finansministern var en del av ett sådant arbete.

Men finns det inte risk att de historiska misstagen återupprepar sig om Somalia får skulderna avskrivna och åter kan ta lån?

– Ett av kriterierna för skuldavskrivning är att regeringen måste visa att de är seriösa med att använda sina resurser till fattigdomsbekämpning och till sociala sektorer. Om Somalia kommer in i det finansiella systemet igen är det osannolikt att någon skulle låna ut pengar lika lättvindigt som under kalla kriget, säger Abdullahi Aress.

Karin Elfving

Tip a Friend heading