Go to main navigation
Somalia Svält kvinnor CC Credit

Kvinnor väntar på utdelning av mat i Afgoye, Somalia.

Foto: UN Photo/Tobin Jones

NYHET

Somalia: Denna gång ska hjälpen nå fram

Vid hungerkatastrofen på Afrikas horn 2011 kom hjälpen alldeles för sent och en kvarts miljon människor dog. Nu är det internationella samfundet bättre förberett – trots att utmaningarna är många i världens mest korrupta land.

Flera länder i Afrika genomlider just nu vad FN betecknat som en av de värsta hungerkatastroferna sedan andra världskriget. I Somalia är det en kombination av klimat och politik som har gjort att sex miljoner människor – hälften av landets befolkning – är i behov av humanitärt stöd. UNICEF gick nyligen ut med att antalet barn som uppskattas vara eller kommer att bli akut undernärda har ökat med 50% sedan början av året. Siffran är nu 1,4 miljoner. 

– Det handlar om torka men också om en väpnad konflikt som tvingar människor från sina hem. Det är en akut kris som sprider sig lavinartat, säger Susanne Mikhail, Sidas chef för humanitärt bistånd. 

I december gick FN ut med en humanitär appell - en vädjan om 865 miljoner USD för att bistå torkans offer i Somalia. Hittills har 625 miljoner samlats in av såväl internationella som inhemska aktörer men i veckan kommer FN att gå ut med en ny uppgraderad appell där behoven sannolikt uppskattas till ungefär 1,4 miljarder dollar. Sida betalade i slutet av 2016 ut 180 miljoner och ytterligare 200 miljoner i humanitärt stöd till Somalia är hittills beslutade för 2017.

Bättre förberedda nu

Vid den hungerkatastrofen i Somalia 2011 dog en kvarts miljon människor - hälften av dem redan innan deklarationen om svält gjordes i juli. Mathias Krüger, Sidas programansvarige för humanitärt stöd i Nairobi, är på plats både nu och då. Han säger att det internationella samfundet är avsevärt bättre förberett denna gång.

– Förra gången kom toppen på dödsfallen i juni och merparten pengar i september. Den här gången användes ord som förstadium till svält tidigare. Dessutom är många organisationer fortfarande kvar och något bättre säkerhet underlättar för mer närvaro och bättre koordination av insatser på plats.

Men mer än en miljon behövande befinner sig i områden som är mycket svåra att nå, bland annat på grund av den pågående konflikten med Al Shabaab. Sjukdomar som kolera är enligt FNs koordineringsorgan OCHA 4,5 gånger mer dödliga i dessa områden. OCHA uppger att även om tillträdet till många områden även fortsättningsvis är en utmaning så finns öppningar i de centrala och södra delarna av landet, bland annat tack vare att den federala regeringen är engagerad i frågan.

– Vår största mottagare är den humanitära fonden som fördelar pengar till lokala somaliska organisationer. De har ofta bäst tillträde till de svåra områdena. Men även tekniska lösningar underlättar, till exempel att skicka pengar via mobiltelefoner till de områden där det finns mat och vatten att köpa, säger Susanne Mikhail. 

Världens mest korrupta land

Somalia rankas av Transparency International som världens mest korrupta land. Enligt Mathias Krüger är utmaningarna många men systemen för att arbeta mot korruption är betydligt mer robusta idag än för sex år sedan. 

– De större organisationerna har bättre närvaro på plats idag och kan därför regelbundet göra regelbundna fältbesök. Min position har skapats för att hålla bättre koll på organisationer som får svenska pengar och jag är på plats i Somalia nästan varje vecka. Och innan en organisation får stöd genomlyser vi deras kapacitet, säger Mathias Krüger.

Även om det ännu saknas mycket pengar verkar det alltså som om de tidiga hjälpinsatserna i Somalia denna gång har potential att förhindra svält och massiva dödstal. Men stora utmaningar återstår, inte minst vad det gäller det omfattande återhämtningsarbetet. Människor har lämnat sina hem, förlorat stora mängder boskap och lider av näringsbrist. Dessutom krävs generella utvecklingsinsatser för att bygga motståndskraft – eller resiliens som det kallas – och undvika framtida katastrofer. 

– Visst kan vi med humanitära medel förhindra en hungerkatastrof, men andra processer måste tillkomma på lång sikt. Jordbrukare behöver kunna gå tillbaka till sina marker; vattenförsörjningen säkras; hälsa och sanitet förbättras och det måste ske en ekonomisk utveckling, säger Susanne Mikhail. Bara då kan vi undvika att katastroferna återkommer. 

Mathias Krüger menar att återhämtningen efter en sådan här torka är ungefär två år, men det är svårare att mobilisera finansiering internationellt eftersom det inte handlar om att akut rädda liv.

– Men utan investeringar i infrastruktur saknas kapacitet att ta emot regnen när de väl kommer. Utvecklingsinsatser och humanitärt arbete måste ske parallellt, säger Mathias Krüger.

Karin Elfving 

Tip a Friend heading