Go to main navigation
Nada Kiswanson

Nada Kiswanson är en svensk människorättsjurist som arbetar för den palestinska organisationen Al-Haq.

Foto: David Van Dam

NYHET

Svensk jurist dödshotad – utreder krigsbrott i Palestina

”Kära Nada. Vi ska ta god hand om dig.” Hon har fått dödshot, varningar och smutskastats inför sina grannar. Hennes släktingar har blivit tillsagda att de måste få henne att sluta – eller få torka upp resten av henne från marken.

Den 1 april 2015 blev Palestina medlem av den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Nada Kiswanson arbetar med att dokumentera misstänkta människorättsbrott för den palestinska organisationen Al-Haq på de ockuperade palestinska områdena.

Hon är en svensk människorättsjurist med palestinska rötter, som tidigare arbetade i Haag, där den internationella domstolen, ICC, ligger.

Al-Haq är en av flera organisationer som arbetar med att lämna underlag till ICC, som i nuläget bedriver en förundersökning gällande krigsbrott i Palestina. Den inledande undersökningen kan avgöra om domstolen går vidare och öppnar en formell undersökning, som i sin tur kan leda till att åtal väcks. 

– Det brukar ta väldigt lång tid. I Afghanistans fall har till exempel förundersökningen tagit tio år, säger Nada Kiswanson.

Om domstolen bestämmer sig för att gå vidare är det de ansvariga på bägge sidor av konflikten, både den israeliska och den palestinska, som då kan ställa till svars för brott som utförts i Palestina. I så fall handlar det om ställa de högst ansvariga inför rätta. I tidigare rättsfall har det handlat om att åtala ministrar, militärer eller krigsherrar.

En person har återkommande hotat Nada Kiswanson. Han påstår sig vara anställd av den palestinska underrättelsetjänsten.

– Men jag tror att det är Israel som ligger bakom, säger Nada Kiswanson.

Emmanuel Nahshon, talesperson för det israeliska utrikesdepartementet, säger till Al Jazeera att de ”inte svara på sådana orimliga anklagelser”.

Den internationella domstolen ICC säger att de är medvetena om ärendet.

– Den internationella domstolen tar det mycket allvarligt, men det är upp till Nederländerna, som är domstolens värdland, att hantera informationen. Vi har sett till att ansvariga myndigheter fått den, säger Fadi El Abdallah, talesperson för domstolen.

Nada Kiswanson är övertygad om att hoten är kopplade till det arbete hon utför. Sedan mer en ett år tillbaka har hon fått hot via mejl, brev och blomsterbuketter lämnade utanför hennes hem. Inte ens ett kontant mobilkort har kunnat stoppa hoten. Vid ett tillfälle delades flyers ut i hennes bostadskvarter, där det stod att hon var för en islamisering.

– Det här var när det var som som mest hätskt kring flyktingar i EU. På flyern stod var jag bodde, alla uppgifter om mig, och att folk kunde lämna kläder och annat vid min dörr. Alla som hörde av sig var inte trevliga, säger hon.

– Hoten mot mig är en del av det som min organisation, Al Haq, utsätts för, men som också drabbar andra människorättsorganisationer i Israel och Palestina.

Omvärlden har tidigare skrivit om hur människorättsorganisationer anklagas för att driva politisk propaganda.

Dessvärre tog det lång tid för de holländska myndigheterna att ta hotelserna på allvar. Amnesty International i Holland tvingades att temporärt stänga sitt kontor i Haag eftersom hot skickats till Nada Kiswanson från ett e-postkonto tillhörande en av dess anställda. Kontot visade sig vara hackat.

Vad har den holländska polisen gjort?

– Undersökningen pågår men de har inte fått tag på någon ännu, säger Nada Kiswanson.

Den hollänska polisen kan inte svara på om utredningen kommit framåt. Men säger till OmVärlden att det faktum att Nada Kiswanson arbetar med mänskliga rättigheter gör att de har ett särskilt intresse av ärendet.

Hur ser du på att utrymmet krymper för människorättsförsvarare i världen – och att jurister hotas?

– Det är allvarligt. Att jurister kan verka är ofta det sista stegen innan straffrihet kan komma att råda. Försvinner den friheten finns risken att ingen blir kvar för att stå upp för de som drabbats, säger Nada Kiswanson, som inte vill svara på hur hennes familj reagerat på hoten och överlag uttrycker sig mycket försiktigt.

ICC förberedande utredning om eventuella brott mot folkrätten i Palestina sträcker sig från 14 juni 2014, vilket då kan inbegripa Gazakriget, där uppskattningsvis 2 200 palestinier dödades och 73 israeler.

Israel har nekar till anklagelser om krigsbrott och har anklagat militanta grupper på Gazaremsan för att skjuta raketer mot Israel.

I en FN-rapport konstateras att krigsbrott kan ha utförts av bägge sidor men att straffrihet råder.

Ylva Bergman

Texten har blivit uppdaterad med den holländska polisens kommentar, 16 maj 2017.

Tip a Friend heading