Go to main navigation
illustration Europa EU Tova Jertfelt Sverige

Illustration: Tova Jertfelt

NYHET

Tuffa förhandlingar om EU:s framtida bistånd

Om några veckor ska EU:s nya biståndspolitik stå klar. När förhandlingarna nu går in i slutfasen varnar kritiker för att fattigdomsbekämpning riskerar att få stryka på foten till förmån för flyktinghantering och att locka investeringar från företag.

Det var i höstas som EU-kommissionen lade fram sitt förslag på en ny biståndspolitik. EU:s nuvarande biståndspolitik från 2005 behöver uppdateras för att ligga i linje med Agenda 2030 och bättre anpassas till de utmaningar som biståndet står inför idag. Under våren har förhandlingar pågått mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet med sikte att nå en överenskommelse i början av juni.

Hållbara utvecklingsmål röd tråd

Den stora förändringen handlar om att anpassa EU:s biståndspolitik till genomförandet av Agenda 2030 och FN:s hållbara utvecklingsmål. Målen även ska genomsyra EU:s övriga politikområden. Den nya EU-politiken inkluderar även medlemsländerna mer än innan; de nya riktlinjerna ska följas på nationell nivå och man vill göra biståndet effektivare med mer gemensamma insatser och programplanering. Politiken öppnar också upp för nya sätt att finansiera utveckling, bland annat genom att locka investeringar från den privata sektorn.

”Ett verktyg i EU:s utrikespolitik”

Fattigdomsbekämpning är fortsatt det yttersta målet i den nya politiken vilket välkomnas av det civila samhället. Samtidigt finns det flera saker i kommissionens förslag som man ställer sig frågande till, bland annat kring insyn och kontroll av finansiering när offentliga och privata medel blandas upp. Men när förhandlingarna nu går in i slutspurten är det främst två tendenser som man på paraplyorganisationen Concord Europe pekar på som oroande:

– Den har skett ett skifte mot en biståndspolitik som är mer fokuserad på europeiska intressen, till exempel på hur man vill hantera migration. Visst behöver vi jobba långsiktigt med de bakomliggande orsakerna till migration, men det finns ett tydligt fokus på att använda bistånd till migrationsåtgärder på kort sikt, säger Javier Pereira som har samordnat Concord Europes arbete kring den nya biståndspolitiken.

Den andra stora tendensen som oroar Concord Europe är att den nya biståndspolitiken öppnar för större flexibilitet vad gäller samarbete med militär och säkerhetsaktörer.

– Så till en viss del framställs utvecklingssamarbetet som ett verktyg i EU:s utrikespolitik snarare än vad som fastslås i Lissabonfördraget, det vill säga att det främst ska verka för att bekämpa fattigdom, säger Javier Pereira.

Migration och säkerhet knäckfrågor

Den nya biståndspolitikens fokus på migration och säkerhet har just varit några av knäckfrågorna under vårens förhandlingar mellan EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar. Flera länder har velat öppna upp för att använda mer bistånd till säkerhet och migrationskontroll. Sverige har varit ett av de länder som, tillsammans med EU-parlamentet, tryckt på att för att värna fattigdomsbekämpningsmålet och att EU:s bistånd fortsatt ska grundas på OECD:s så kallade DAC-kriterier för vad som får räknas som bistånd. Att hålla den nya texten fri från alla skrivningar om att biståndsmedel ska finansiera militära aktiviteter har varit en fråga som Sverige drivit väldigt hårt.

– Sverige var länge ganska ensam om att driva den här frågan men vi har kämpat stenhårt för att få med oss andra länder och på senare tid har det lossnat. Förhandlingarna är fortsatt tuffa men Sverige kämpar hårt för att få till en bra text, säger Katarina Hellström som är politisk sakkunnig hos biståndsminister Isabella Lövin.

Sätter ramen femton år framöver

Just nu pågår intensiva förhandlingar i Bryssel. Målsättningen är kunna presentera den nya biståndspolitiken på utvecklingskonferensen European Development Days i Bryssel början av juni. Den nya biståndspolitiken är inte lagligt bindande. Men politiskt är den ändå väldigt viktig poängterar den tyske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Norbert Neuser som deltar i förhandlingarna från EU-parlamentets sida.

– Den kommer sätta ramen för all verksamhet med koppling till utveckling inom EU de kommande 15 åren. Det är därför väldigt viktigt att vi får till en bra text, säger han.

Charlotta Asplund Catot

Tip a Friend heading