Go to main navigation
vaccin-liberia-unmeer-aalok kanani.jpg

Vaccinationskampanj i Liberia. Vaccinationsinsatser beräknas ha räddat livet på över 15 miljoner människor mellan 2000 och 2013, enligt UNDP.

Foto: UNMEER/Aalok Kanani

FN: Diskriminering bakom ojämn utveckling

Kvinnor, flyktingar och ursprungsbefolkningar är några grupper som exkluderats från de senaste decenniernas massiva utveckling, där stora delar av jordens befolkning fått det bättre.

– Det är tyvärr inte förvånande, säger biståndsminister Isabella Lövin.

I och med dagens globala hot och utmaningar – klimatförändringar, terrorism, politisk populism – har det blivit populärt att påpeka att världen, faktiskt, blir bättre. Den framlidne Hans Rosling fick sitt genombrott när han började föreläsa om hur världen utvecklats och fortsätter att utvecklas. I sin nya rapport ”Human Development for Everyone” som publiceras i dag konstaterar FN:s utvecklingsprogram UNDP att få nog anade, i 1990-talets början, vad som skulle ske fram till i dag.

Sedan år 1990 har barnadödligheten globalt halverats. I Östasien levde år 1990 hela 60,2 procent av befolkningen i extrem fattigdom. År 2013 var det 3,5 procent. Vaccineringsprogram har minskat mässlingsfallen med 67 procent – mellan 2000 och 2013 uppskattar man att vaccinen räddat 15,6 miljoner liv.

 

Mellan 1990 och 2015 fick 2,6 miljarder människor säkert dricksvatten. UNDP konstaterar i rapporten att det var ett mål många bedömare trodde skulle ta ända till år 2020 att uppnå.

Kontentan av detta, menar rapportförfattarna, är att mänskligheten är kapabel till otroliga framsteg. Det borde vara fullt möjligt att se till att alla får ta del av den här utvecklingen. Så är dock inte fallet i dag. Ett fokus i rapporten är att lyfta fram de grupper som inte inkluderats i de här senaste decenniernas utveckling.

Grupper halkar efter

I dag lever till exempel fortfarande 766 miljoner människor, varav 385 miljoner barn, på under 17 kronor om dagen. Var nionde person i världen går hungrig, samtidigt som vi slänger bort en tredjedel av världens mat varje år.

Varannan sekund gifts en flicka som inte fyllt 18 år bort – totalt 15 miljoner flickor varje år. Och varje minut fördrivs i genomsnitt 24 människor från sina hem.

I många fall handlar det om olika former av diskriminering. När man tittar på vilka grupper som halkat efter i den globala utvecklingen ser UNDP att kvinnor, etniska minoriteter, ursprungsbefolkningar, personer med funktionsvariationer och flyktingar är särskilt utsatta. Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete, säger till OmVärlden att det tyvärr inte är förvånande att dessa grupper inte lyfts lika fort som andra.

– Det handlar om ägarskap och politiska beslut. Redan marginaliserade eller utsatta grupper halkar efter i utvecklingen om inte takten för att bekämpa ojämlikhet ökar ordentligt. Fattigdom handlar sällan om en absolut brist på resurser. Snarare är det den ojämlika fördelningen av resurser och möjligheter, av förtryck och brist på säkerhet, som orsakar fattigdom. Socialt utanförskap och brist på respekt för mänskliga rättigheter är också viktiga faktorer.

I frågan om ekonomisk ojämlikhet lyfter UNDP fram globaliseringens baksidor. Man noterar att många förlorat sina arbeten när tillverkningsjobb flyttat. Produktiviteten må ha ökat men inte alltid översatts i högre löner, vilket bidragit till en ökad ojämlikhet mellan låg- och högutbildad arbetskraft.

– Fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet är centralt för regeringens utvecklingspolitik. De minst utvecklade och mest utsatta länderna är prioriterade, men vi ser också att den tidigare starka kopplingen mellan låginkomstländer och fattiga människor håller på att luckras upp. Utvecklingssamarbetet kan därför spela en viktig roll även i medelinkomstländer. För att vi ska göra rätt saker måste vi hela tiden utgå ifrån den aktuella kontexten, säger Isabella Lövin.

Axel Kronholm

Tip a Friend heading