Go to main navigation
E-Manifestation-för-ja-sidan4.jpg

Bilden är tagen vid en manifestation inför folkomröstningen den 2 oktober 2016. ”Det finns människor med makt som inte vill ha fred för de lever på kriget” står det på kvinnans plakat.

Foto: Julio Barrera

NYHET

Var tredje dag mördas en människorättsförsvarare i Colombia

Nu vittnar colombianer om att våldet mot människorättsaktivister ökat sedan fredsavtalet.

Den 26 september i fjol undertecknades ett historiskt fredsavtal mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Efter en nagelbitare till folkomröstning underkände colombianerna avtalet som drevs igenom i ny tappning i november. Freden hade äntligen kommit och presidenten tillika fredspristagaren Juan Manuel Santos kallade Colombia en förebild för framgångshistorier i Latinamerika.

Den 52 år långa konflikten – där fler än 220 000 beräknas ha dött och över 3 miljoner har drivits på flykt till följd av striderna mellan armén, vänstergerillorna och paramilitärerna – var över. Trots omvärldens gratulationer och lyckönskningar var det många colombianer som uttryckte oro inför vad som skulle ske efter att avtalet drivits igenom. Skulle regeringen lyckas skapa säkerhet för befolkningen i det krigshärjade Colombia?

Ett år efter det historiska avtalet har i princip alla instanser – colombianska myndigheter, civilsamhällesorganisationer och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Colombia – slagit larm om det våld som riktats mot människorättsförsvarare efter att fredsavtalet skrivits under.

"Svårare nu"

Enligt Somos Defensores, erkänd colombiansk NGO, mördades 51 colombianska människorättsförsvarare under det första halvåret 2017. Siffran innebär att mellan januari och juni var det ett mord var tredje dag.

 – Alla som jag träffar är eniga om att situationen är svårare nu än vad den var förut. Det märks hela tiden här i Chocó där jag jobbar, där antalet bombningar har ökat, säger Paulina Nybratt Sandin, fredsobservatör vid Kristna fredsrörelsen i nordvästra Colombia.

Majoriteten av de som mördas är engagerade i lokala sammanhang för att organisera landsbygdsbefolkningen i svårtillgängliga delar av landet. Oftast sker morden där kriminella och paramilitära grupper försöker ta kontroll över narkotikahandel och illegala gruvor i de områden som Farc har övergett.  


Läs mer: Sveriges roll i fredsförhandlingarna 

Läs mer: Skarpt läge när krig blir fred


Våldet ökar framför allt i områden där det odlas koka, marijuana och opiumvallmo eller bedrivs illegal gruvutvinning. Regeringen har i regel begränsat inflytande i dessa områden som ofta präglas av fattigdom, brist på möjligheter för ungdomar och korruption. Militärens möjligheter att skydda sina medborgare undermineras av illegala gruppers användning av landminor.

 – Även lokalbefolkningen påverkas. Jag har träffat flera personer som har förlorat benen på grund av minor och många av de som bor i byar på strategiska platser för narkotikahandel, blir instängda, säger Nybratt Sandin.

Den som protesterar riskerar livet

De som motsätter sig hotet från grupperna och organiserar sig riskerar att bli mördade. Enligt Somos Defensores så mördades 80 människorättsförsvarare och lokala ledare under 2016. 45 av dem mördades under samma halvår som fredsavtalet skrevs under och under 2016 ökade antalet mord med 60 procent jämfört med året innan.

Både FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter(MR) i Colombia och Colombias MR-ombudsman Carlos Alfonso Negret gick i mars 2017 ut och varnade för det ökande våldet. De illegala gruppernas försök att ta över Farcs territorier och illegala ekonomier pekades ut som en av de största orsakerna. Hotet bedömdes vara särskilt stort mot de som försvarade land, miljö och ursprungsfolkens rättigheter.


Podd: Colombia efter fredsavtalet – vad händer nu?


Oron för att våldet ska öka ytterligare är stor och det finns flera frågetecken kring vad som kommer hända efter att den sittande presidenten Juan Manuel Santos lämnar presidentposten nästa år. Hans föregångare – den tidigare presidenten Álvaro Uribe – var starkt kritisk till fredsavtalet mellan regeringen och Farc och vägrade rösta när avtalet drevs igenom. Hans inflytande över allmän opinion är fortfarande starkt.

I samband med påvens besök i Colombia i början av november tillkännagavs regeringen och Colombias andra stora gerillagrupp – Nationella Befrielsearmén (ELN) – ett fyra månader långt eldupphör. Flera stora internationella organisationer – bland annat Amnesty International – kallar överenskommelsen ännu ett steg mot att avsluta den långa konflikten i landet. Men på lokal nivå fortsätter man att vara försiktig.

 – Här frågar människor mig hela tiden: var är den där freden som alla pratar om? säger Paulina Nybratt Sandin.

Björn Widmark

Tip a Friend heading